Bakom de hormonella kvinnorna
bakom oss hormonella amazonkvinnor står en lugn man,
en famn att luta sig mot, en man som ger oss mat och i sin tysthet undrar vart fan man kan få tag i lite valium, En man som suckar, skakar på huvudet i smyg men fortsätter att bara vara där. snäll, förstående och lätt tillrättavisande.
Min karl börjar sakta lära sig taktiken med hur man får mig snäll, lättaste vägen till mitt hjärta är genom magen. Egentligen ska det väl vara tvärtom men det är en myt. Idag hyllar jag lite extra min man, gummibollens karl & Julies Don West.
Det krävs en riktig man för att orka med en riktig kvinna.
Idag har varit en aktiv dag, jag har gjort bort saker jag skjutit på galet länge och i förbifarten lovat min somaliske hustomte att jag ska göra ngelska nationella provet med honom imorgon, Hur nu det ska sluta det förblir ett mysterium skrivet i någon avlägsen stjärna. Men jag har inte mycket att förlora med tanke på att man kan räkna på fingrarna hur många engelska lektioner jag medverkat på den här terminen. Pinsamt men sant.
Sedan ska jag & min morbrors broder och således morgondagns riddare åka på en mindre trevlig utflykt och därefter ska jag ta ut eventuella aggressioner med att städa mannens studio skinande ren. Det ska lukta citron och kärlek all ovah.
Lätt besviken och med ett styng av smärta konstaterar jag att spjuvern den jäveln befinner sig i samma stad som jag men att han inte har gjort ett enda försök att höra av sig. Det blir spöstraff och sträckbänk, men det gillar han nog. den lille jäveln.
Nu ska jag fortsätta njuta av sällskapet av min karl och se någon meningslös film, lämpligt nog ringde gummibollen nu.
peace folks
en famn att luta sig mot, en man som ger oss mat och i sin tysthet undrar vart fan man kan få tag i lite valium, En man som suckar, skakar på huvudet i smyg men fortsätter att bara vara där. snäll, förstående och lätt tillrättavisande.
Min karl börjar sakta lära sig taktiken med hur man får mig snäll, lättaste vägen till mitt hjärta är genom magen. Egentligen ska det väl vara tvärtom men det är en myt. Idag hyllar jag lite extra min man, gummibollens karl & Julies Don West.
Det krävs en riktig man för att orka med en riktig kvinna.
Idag har varit en aktiv dag, jag har gjort bort saker jag skjutit på galet länge och i förbifarten lovat min somaliske hustomte att jag ska göra ngelska nationella provet med honom imorgon, Hur nu det ska sluta det förblir ett mysterium skrivet i någon avlägsen stjärna. Men jag har inte mycket att förlora med tanke på att man kan räkna på fingrarna hur många engelska lektioner jag medverkat på den här terminen. Pinsamt men sant.
Sedan ska jag & min morbrors broder och således morgondagns riddare åka på en mindre trevlig utflykt och därefter ska jag ta ut eventuella aggressioner med att städa mannens studio skinande ren. Det ska lukta citron och kärlek all ovah.
Lätt besviken och med ett styng av smärta konstaterar jag att spjuvern den jäveln befinner sig i samma stad som jag men att han inte har gjort ett enda försök att höra av sig. Det blir spöstraff och sträckbänk, men det gillar han nog. den lille jäveln.
Nu ska jag fortsätta njuta av sällskapet av min karl och se någon meningslös film, lämpligt nog ringde gummibollen nu.
peace folks
Hipp hipp Horaaa
Efter att ha läst Julies mogna kommentarer på bloggen i kombination med att min man idag fyller hedersvärda 26år i livet, fann jag rubriken mycket passande. Lägg även märke till alla tre A i rad på varandra. Jag tänker mig att detta ska sägas med en knyckande rörelse med handleden ala Ricky Lake style! Annars är det inte det minsta häftigt.
nej men allvarligt, det är det här som jag hatar med internet. Människor har verkligen för mycket fritid, eller för lite uppfostran (Egentligen är jag emot barnaga men vissa kanske ändå fått för lite smisk som barn?) förmodligen är de helt enkelt felvaggade eller har någon allvarlig retardstörning. Och är man retard så är det ju socialt accepterat att kalla folk för horaaa. Men för att sätta någon slags punkt för det hela så 1: Julie är visserligen jobbigt snygg, hon har en kropp to die for med tanke på att hon fött en fantastiskt söt dotter, därav förstår jag den kvinnliga svartsjukan
2: det finns inte så bra bordellmamas i sverige att man kan ha en lägenhet som hennes & dessutom kunna betala hyra varje månad 3: Hon har en för snygg garderob för att få inkomst via prostitution
Men, jag undrar en sak rent allmänt såhär när vi ändå är inne på kvinnornas mystik och svartsjuka, Om en karl ligger med flertalet brudar så är det helt ok. Och då vill alla brudar ligga med densamme man. Men om en tjej tar för sig och ligger med folk så är hon äcklig, ett luder och har hela alphabetet i könssjukdomar.
Jag tror, personligen att kvinnor tänker på sex minst lika mycket som män. Och det är faktiskt jävligt vettigt anser jag, för sex är ett lika naturligt behov för människan som att äta, sova, bajsa & kissa. Jag älskar sex och har alltid stått för det. Sex är fantastiskt och ett fint sätt att uttrycka känslor för den man tycker om. Eller i singelperioder ett bra sätt att hålla humöret på topp. Jag tillhör givetvis de tjejer som en gång i tiden blev kallad hora, ve dig flicka lilla. Du får minsann inte gilla sex! Sådant är för män. Knip ihop benen och tindra med ögonen.
haha vaffan, det har aldrig varit min grej.
Ha sex folks, ligg med varandra så länge ni kan och njut. Unna era väninnor och systrar i världen bra sex utan att kalla dem för hora. Horor får betalt, De flesta knullar gratis.
Också slutligen, Grattis min snygga karl. :*
nej men allvarligt, det är det här som jag hatar med internet. Människor har verkligen för mycket fritid, eller för lite uppfostran (Egentligen är jag emot barnaga men vissa kanske ändå fått för lite smisk som barn?) förmodligen är de helt enkelt felvaggade eller har någon allvarlig retardstörning. Och är man retard så är det ju socialt accepterat att kalla folk för horaaa. Men för att sätta någon slags punkt för det hela så 1: Julie är visserligen jobbigt snygg, hon har en kropp to die for med tanke på att hon fött en fantastiskt söt dotter, därav förstår jag den kvinnliga svartsjukan
2: det finns inte så bra bordellmamas i sverige att man kan ha en lägenhet som hennes & dessutom kunna betala hyra varje månad 3: Hon har en för snygg garderob för att få inkomst via prostitution
Men, jag undrar en sak rent allmänt såhär när vi ändå är inne på kvinnornas mystik och svartsjuka, Om en karl ligger med flertalet brudar så är det helt ok. Och då vill alla brudar ligga med densamme man. Men om en tjej tar för sig och ligger med folk så är hon äcklig, ett luder och har hela alphabetet i könssjukdomar.
Jag tror, personligen att kvinnor tänker på sex minst lika mycket som män. Och det är faktiskt jävligt vettigt anser jag, för sex är ett lika naturligt behov för människan som att äta, sova, bajsa & kissa. Jag älskar sex och har alltid stått för det. Sex är fantastiskt och ett fint sätt att uttrycka känslor för den man tycker om. Eller i singelperioder ett bra sätt att hålla humöret på topp. Jag tillhör givetvis de tjejer som en gång i tiden blev kallad hora, ve dig flicka lilla. Du får minsann inte gilla sex! Sådant är för män. Knip ihop benen och tindra med ögonen.
haha vaffan, det har aldrig varit min grej.
Ha sex folks, ligg med varandra så länge ni kan och njut. Unna era väninnor och systrar i världen bra sex utan att kalla dem för hora. Horor får betalt, De flesta knullar gratis.
Också slutligen, Grattis min snygga karl. :*
Vi började alla någonstans.
Alla har vi en gång legat tryggt mot vår moders bröst, Vi kunde inte se mycket mer än en meter framför oss, och de starkaste färgerna som det mänskliga ögat reageerar på var svart & rött. Ovetandes om vad alla ord innebär, ovetandes om gatuvåld, mord, våldtäckt, krig, misshandel, droger, alakohol, svek. Det viktigaste var lukten av mamma eller pappa, maten, en torr blöja och god sömn. Det värsta som kunde hända var magknip.
Alla har vi en gång lärt oss de små stora stegen i vår utveckling, åla, krypa, gå, greppa efter skallror med knubbiga fingrar. Alla har vi för första gången slagit i vårt huvud, kanske mot en kant, kanske ramlade man över en leksak. Du blev förbannad, skrek. Första ilskan när något inte gick som du tänkt.
Lära sig cykla, skrubba sina knän, första slaget, första sparken, första svärordet.
Alla har vi varit små, alla har vi de små saker som skänker oss trygghet. Jag finner dom bland de gator där jag gått som barn, där vi spelade flipflop med tennisbollar på parkskolan, där konteinern jag och min bästa kompis klättrade så fort mamma inte såg och fann skatter. Allt från askar med borttappade pärlor till t-shirts med stora fula tryck som vi gjorde manekängsposer med. Där man hade första fyllan, där man kan se tillbaka åt sin ungdoms dumhet och skratta åt den lilla förvirrade tjej som provade sig fram på långa smala tonårsben. en väg kantad av skit hon själv försatte sig i. Men det skratt jag ser tillbaka på den tjejen med är inte bittert, den tjejen är en del av den lilla lerklumpen som formades till människan jag. Hon lärde sig, hon såg och hon var där. Om än närvaron var en närvaro jag inte kan rekomendera någon, även om jag inte för alla pengar i världen skulle ha en tanke på att gå tillbaka. Så är jag tacksam för den väg jag en gång i min dumhet valde.
Och jag är glad över att husen står kvar om än fönstrerna på sveafältet ofta gapar tomma. I väggarna sitter minnen , jag minns varje tapet. jag minns sprickorna i taket och jag minns hur Abu farand en gång var kioskhörnan där jag köpte snus åt mamma.
Vi alla har en bakgrund, vi alla har gjort det här. Vi alla finner vår trygghet och vår barndom någonstans. Ibland är det viktigt att plocka fram sitt inre album, se på bilderna och le. Njuta av tiden som varit, tiden som är. Och den framtid som ligger framför oss.
När stora sonen var liten.
Glädjetårar av första mötet med andra sonen.
Pon the replay
Pon the replay and Huvud axlar knä & tå folks!
Kvällen seer ut att fortsätta i musikens tecken, så fort modern/mormodern lämnat dörren stänger vi fort ned Nordman och lever rövare på Youtube, Äldsta sonen kör en fantastisk uppsättning av Huvud, axlar, knä & tå och man kan inte annat än finna honom sjukt söt när han trasslar in ramsan & motoriken, roligt tills man försöker sjä'lv & inser att hans försök faktiskt var bättre.
Vi tar det hela från igårkväll, Jag nattade lillgossen och såg på Lets Dance med lyckobubbel i bröstet. när sedan Magnus & Annika vann så började jag gråta av Annikas lyckliga reaktion, ringde min kossa och grinade en skvätt, när hon förstod att det "bara" handlade om Lets Dance finalen blev hon sur som fan och sa något om att hon just bråkat med sin flickvän, hennes röst lät väldigt såhär "Ditt jävla fanskap sluta vara så respektlös och sluta ring för fan" Det gjorde mig såklart trotsig så jag surade ihop på henne. Men hon använde omvänd psykologi och började prata bebisgull med mig så jag gick och la mig, fortfarande glad.
Strax vid 04 plingade det på dörren, jag skyndade mig att öppna och förhindra eventuella små barn att sömndrucket kliva upp ur sängen, det sistnämnda hände tack & lov inte. Min karl kom hem från krogen med en statoilpåse, plockade in hans grejjer och la honom i sängen. han omnade rätt fort för att sedan på morgonen vara helt omöjlig att få kontakt med, det roligaste var dock när jag vid ett av alla väckningsförsök kröp ned under täckeet och klappade snällt på honom, men när jag började pussa honom i nacken fick jag minsann svar på tal "Lägg av! Jag har faktiskt tjej"
Jag tvingade mig mycket skickligt från att inte bryta ut i ett hysteriskt skratt, strök honom på huvudet och sa "Hon måste verkligen vara glad" skakade på huvudet och gick därifrån för att fortsätta pyssla på med sonen.
När min mamma, äldsta son, lillasyster plus jag & yngsta sonen invaderade lägenheten efter att bilen med fantastiska rökeffekter ala Ph Ljud& ljus från huven motat oss tillbaka till hemmets trygga vrå, så kapitulerade mannen och lät sig kliva upp. han är ändå sjukt rolig, från att ha gått från ett stadie av icke kontaktbarhet så vcar han plötsligt lika galen som ungarna och om jag ska vara ärlig vet jag inte vem som lekte mest. Men synen av att se dom tillsammans dansande, hoppandes, och brottandes i vardagsrummet under skratt & lyckliga tjut, det är sådant som värmer i hjärtat och lämnar en känsla av glädje i maggropen.
När bilen lagt av med sin revoultion så for vi och handlade, tre kids, två kvinnor och sex matpåsar, riktigt drömläge. Men vi fixade biffen galant men när vi till slut var hemma @ mamas house så var jag minst sagt grinig, lågt blodsocker och sjukt trött. Så jag har ätit, sovit och fortsatt äta, nu är jag gladare och peppar med musik.
Om ynka 10 minuter ska lillprinsen i säng. Sedan är det bara 2 more to go, sedan ska jag nog fortsätta lösa världsmysterium.
Tisdag är mitt sluta röka datum, då ska jag vara fri från nikotionets klor. Önska mig lycka till vaffan.
Jag saknar den här tjockisen nedan =(
(Jag & en av mina bröder, våren -07. I en källare någonstans..)
Men den här bruden ka nman ju inte få för mycket av, Jag under gårdagen. Vilken pingla alltså.
Kvällen seer ut att fortsätta i musikens tecken, så fort modern/mormodern lämnat dörren stänger vi fort ned Nordman och lever rövare på Youtube, Äldsta sonen kör en fantastisk uppsättning av Huvud, axlar, knä & tå och man kan inte annat än finna honom sjukt söt när han trasslar in ramsan & motoriken, roligt tills man försöker sjä'lv & inser att hans försök faktiskt var bättre.
Vi tar det hela från igårkväll, Jag nattade lillgossen och såg på Lets Dance med lyckobubbel i bröstet. när sedan Magnus & Annika vann så började jag gråta av Annikas lyckliga reaktion, ringde min kossa och grinade en skvätt, när hon förstod att det "bara" handlade om Lets Dance finalen blev hon sur som fan och sa något om att hon just bråkat med sin flickvän, hennes röst lät väldigt såhär "Ditt jävla fanskap sluta vara så respektlös och sluta ring för fan" Det gjorde mig såklart trotsig så jag surade ihop på henne. Men hon använde omvänd psykologi och började prata bebisgull med mig så jag gick och la mig, fortfarande glad.
Strax vid 04 plingade det på dörren, jag skyndade mig att öppna och förhindra eventuella små barn att sömndrucket kliva upp ur sängen, det sistnämnda hände tack & lov inte. Min karl kom hem från krogen med en statoilpåse, plockade in hans grejjer och la honom i sängen. han omnade rätt fort för att sedan på morgonen vara helt omöjlig att få kontakt med, det roligaste var dock när jag vid ett av alla väckningsförsök kröp ned under täckeet och klappade snällt på honom, men när jag började pussa honom i nacken fick jag minsann svar på tal "Lägg av! Jag har faktiskt tjej"
Jag tvingade mig mycket skickligt från att inte bryta ut i ett hysteriskt skratt, strök honom på huvudet och sa "Hon måste verkligen vara glad" skakade på huvudet och gick därifrån för att fortsätta pyssla på med sonen.
När min mamma, äldsta son, lillasyster plus jag & yngsta sonen invaderade lägenheten efter att bilen med fantastiska rökeffekter ala Ph Ljud& ljus från huven motat oss tillbaka till hemmets trygga vrå, så kapitulerade mannen och lät sig kliva upp. han är ändå sjukt rolig, från att ha gått från ett stadie av icke kontaktbarhet så vcar han plötsligt lika galen som ungarna och om jag ska vara ärlig vet jag inte vem som lekte mest. Men synen av att se dom tillsammans dansande, hoppandes, och brottandes i vardagsrummet under skratt & lyckliga tjut, det är sådant som värmer i hjärtat och lämnar en känsla av glädje i maggropen.
När bilen lagt av med sin revoultion så for vi och handlade, tre kids, två kvinnor och sex matpåsar, riktigt drömläge. Men vi fixade biffen galant men när vi till slut var hemma @ mamas house så var jag minst sagt grinig, lågt blodsocker och sjukt trött. Så jag har ätit, sovit och fortsatt äta, nu är jag gladare och peppar med musik.
Om ynka 10 minuter ska lillprinsen i säng. Sedan är det bara 2 more to go, sedan ska jag nog fortsätta lösa världsmysterium.
Tisdag är mitt sluta röka datum, då ska jag vara fri från nikotionets klor. Önska mig lycka till vaffan.
Jag saknar den här tjockisen nedan =(
(Jag & en av mina bröder, våren -07. I en källare någonstans..)
Men den här bruden ka nman ju inte få för mycket av, Jag under gårdagen. Vilken pingla alltså.
Djurrättsaktivister
VI RÄDDAR KYCKLINGARNA GENOM ATT RISKERA ATT EN MASSA VUXNA OCH BARN SKÄR UPP HALSEN OCH KANSKE DÖR. FÖR DET ÄR ETT BRA SÄTT ATT FÅ FRAM SIN KAMP!
Jag blir så jävla less, för helvete. vad fan tänker folk med?
och förutom dessa aktivister så Bodens stads bilister, allvarligt? Vilket cornflakes paket hittade dom sitt körkort i? Denhär veckan har jag varit nära att bli påkörd 3ggr på väg från dagis för att någon idiot har haft så bråttom hem till frugans mat att personen i fråga faktiskt tycker att risken att köra över någon är värt det.
Det finns så mycket idioti i våran värld, så mycket idioti att jag skulle kunna skriva en hel jävla bok om det. fast jag skulle förmodligen inte bli klar innan jag dog (och enligt ett test på internet ska jag bli mördad som 94åring, så det är ett tag kvar)
men, jag är på bra humör. Bara förbannad på människor som gillar att stoppa glas i likrester.
Jag ser fram emot dagen då det är lugnt att äta kyckling igen, jag ska äta så mycket kyckling att det inte finns samtidigt som jag ska fortsätta peka finger åt idiotiska bilister.
Peace
Jag blir så jävla less, för helvete. vad fan tänker folk med?
och förutom dessa aktivister så Bodens stads bilister, allvarligt? Vilket cornflakes paket hittade dom sitt körkort i? Denhär veckan har jag varit nära att bli påkörd 3ggr på väg från dagis för att någon idiot har haft så bråttom hem till frugans mat att personen i fråga faktiskt tycker att risken att köra över någon är värt det.
Det finns så mycket idioti i våran värld, så mycket idioti att jag skulle kunna skriva en hel jävla bok om det. fast jag skulle förmodligen inte bli klar innan jag dog (och enligt ett test på internet ska jag bli mördad som 94åring, så det är ett tag kvar)
men, jag är på bra humör. Bara förbannad på människor som gillar att stoppa glas i likrester.
Jag ser fram emot dagen då det är lugnt att äta kyckling igen, jag ska äta så mycket kyckling att det inte finns samtidigt som jag ska fortsätta peka finger åt idiotiska bilister.
Peace
Kli i ögonen
Jag är på kalas och har ont i ögonen, det gör mig ledsen för jag börjar se ett mönster att det kliar i mina ögon varje gång jag besökar min gummiboll. Jag tror det är hennes gigantiska pudel som kastar sina hudavlagringar i ögonen på mig, förmodligen någon slags hämnd för att jag inte låter honom nosa på min jacka som han finner fantastiskt intressant. Jg tror på reinkarnation och jag är helt övertygad om att den lilla pudeln varit ficktjuv i sitt tidigare liv, för han siktar alltid på fickorna.
Nåväl, kalas som sagt. Gummibollen blir tjugoåtta hedersvärda år idag, hipphipp hurra!
jag älskar att ge paket och både hon och min snygga man har redan fått sina presenter. Bollen fick en temperaturanka till då bebisen kommer, som visar om vattnet är för varmt eller bra att bada bebisen i då lillen kommer =)
Mannen fick en mycket genomtänkt gåva, han är den manligaste mannen någonsin. Men han är inte så ball när han sover, det är faktiskt ett väldans gnäll & gny för att han fryser så mycket, så jag köpte honom en mycket stilig pyamas.
Igår fick jag ett hormonellt utbrott som inte går att jä mföras med något tidigare i hela mitt liv, det var så sjukt, så vansinnigt och så mardrömslikt. Jag blev så sjukt sugen på en ost & bacon korv från statoil. Och det var inte så att jag var jättesugen utan det var en abstinens utan dess like. jag grät hysteriskt och försökte ringa min karl. helt utan någon vidare framgång, hans telefon var avstängd & jag blev ä mer hysterisk. Tårarna sprutade och jag var så sårad, "Det känns som om han kört en kniiiiv i bröstet på mig" bölade jag till Julie i telefonen, Min älskade amazonkvinna drog kvickt på sig krigarmunderingen i form av sina boots med klack, tog sin medhjälpare Don West med sig i en skututryckning till statoil. en kvinna var i nöd! Och när jag öppnade dörren med tårfyllda ögon var det som en uppenbarelse, hon sken som en ängel, log milt överseende och sträckte över korven i min hand. Mitt hjärta fylldes av kärlek och jag mumlade fram "Jag älskar dig" med snor och tårindränkta läppar. Hennes leende steg ytterligare och hon tillade med ett lätt sting av bitterhet i rösten "Ingen fara, hälsa din man att jag hatar honom just nu"
Jag nickade tacksamt och sa "Det ska jag göra"
Don West såg ut som att han aldrig haft så kul i hela sitt liv ( I alla fall inte sedan den bisarra versionen av emil i lönnerberga är pappan skjuter skallen av diverse djur och liknande) och sa roat "men det är ju bara en korv!!"
Paniken steg i Julies ögon och hon tog ett skyddande steg mot honom och sa snabbt "nej, nej säg inte så.. det sa jag också" medan jag började morra och bygga upp ett försvar om att det faktiskt inte alls "bara var en korv" så skyndade dom med att stänga dörren och försvinna hemåt i natten-
idag är givetvis hela situationen fruktansvärt pinsam, men jag kan ändå inte glömma den där fruktansvärda känslan. Det låter ju sjukt fånigt, men det var så hemskt, så fruktansvärt hemskt. och egentligen är det inte mer än rätt att Julie blev den som gick genom stan för att köpa mig en korv då jag fick stå ut med hennes enorma aggressionsproblem i förrgår, då jag på riktigt blev rädd för henne och verkligen undrade hurvida det var min kvinna eller faktiskt något urtidsmonster typ Katla som till och med hatade min morbrors hund som inte är mycket till hund utan mer som en fånig råtta (och dessutom snart 11år och ser ut som en lång korv med cockerspaniel öron med utstående ögon)
När hon otroligt otaktiskt nog satte sig på detta himmelska humör med sina räkningar så överdriver jag inte när jag faktiskt hukade mig bakom datorskärmen och väntade på att det skulle flyga nagellack & kaffekoppar.
Hon var verkligen helt..... vansinnig.
helgens fråga är, skola eller icket skola?
Innan jag avslutar detta rätt meningslösa inlägg så måste jag tillägga två saker, det första är att jag inte alls är dyslektiker, jag är bara fruktansvärt slö och totalt ointresserad av att lägga till borttappade bokstäver. Jag förutsätter att mina läsare har lite fantasti och om inte, får man ta det som en hjärngympa eller varför inte ett familjespel "Vad menar hon nu?" kan det heta.
Andra saken, sist men absolut inte minst, är att jag faktiskt är sjukt nöjd med det allra mesta. Jag är kär på ett sätt som är jävligt soft, han är en vitamininjektion för själen & balsam för hjärtat.
Jag har återfått kontakten med mina gamla vänner, min familj & mina syskon. sakta men säkert så tar jag tillbaka mitt liv, och som med allt jag gör, så är det med en sådan självklarhet att Darkwing Duck är glad att han uppfostrade mig
Lite bilder från en kväll för några dagar sedan...
me Julies bordskick är fantastiskt
en suddig men klad Don West
En glad gummiboll på sniskan
På vägen hem till mig från Julie ringde vi polisen gällande några frysta hundar i en bil,
Efter det utbrottet på idiotiska vidriga hundägare plus ,mina mördartrappor var vi inte lika glamorösa, men i alla fall glada =)
Vi firade hundarnas frihet med ostbollar!
Jag hade ett sexigt anfall av munherpes, som nu är borta
Nåväl, kalas som sagt. Gummibollen blir tjugoåtta hedersvärda år idag, hipphipp hurra!
jag älskar att ge paket och både hon och min snygga man har redan fått sina presenter. Bollen fick en temperaturanka till då bebisen kommer, som visar om vattnet är för varmt eller bra att bada bebisen i då lillen kommer =)
Mannen fick en mycket genomtänkt gåva, han är den manligaste mannen någonsin. Men han är inte så ball när han sover, det är faktiskt ett väldans gnäll & gny för att han fryser så mycket, så jag köpte honom en mycket stilig pyamas.
Igår fick jag ett hormonellt utbrott som inte går att jä mföras med något tidigare i hela mitt liv, det var så sjukt, så vansinnigt och så mardrömslikt. Jag blev så sjukt sugen på en ost & bacon korv från statoil. Och det var inte så att jag var jättesugen utan det var en abstinens utan dess like. jag grät hysteriskt och försökte ringa min karl. helt utan någon vidare framgång, hans telefon var avstängd & jag blev ä mer hysterisk. Tårarna sprutade och jag var så sårad, "Det känns som om han kört en kniiiiv i bröstet på mig" bölade jag till Julie i telefonen, Min älskade amazonkvinna drog kvickt på sig krigarmunderingen i form av sina boots med klack, tog sin medhjälpare Don West med sig i en skututryckning till statoil. en kvinna var i nöd! Och när jag öppnade dörren med tårfyllda ögon var det som en uppenbarelse, hon sken som en ängel, log milt överseende och sträckte över korven i min hand. Mitt hjärta fylldes av kärlek och jag mumlade fram "Jag älskar dig" med snor och tårindränkta läppar. Hennes leende steg ytterligare och hon tillade med ett lätt sting av bitterhet i rösten "Ingen fara, hälsa din man att jag hatar honom just nu"
Jag nickade tacksamt och sa "Det ska jag göra"
Don West såg ut som att han aldrig haft så kul i hela sitt liv ( I alla fall inte sedan den bisarra versionen av emil i lönnerberga är pappan skjuter skallen av diverse djur och liknande) och sa roat "men det är ju bara en korv!!"
Paniken steg i Julies ögon och hon tog ett skyddande steg mot honom och sa snabbt "nej, nej säg inte så.. det sa jag också" medan jag började morra och bygga upp ett försvar om att det faktiskt inte alls "bara var en korv" så skyndade dom med att stänga dörren och försvinna hemåt i natten-
idag är givetvis hela situationen fruktansvärt pinsam, men jag kan ändå inte glömma den där fruktansvärda känslan. Det låter ju sjukt fånigt, men det var så hemskt, så fruktansvärt hemskt. och egentligen är det inte mer än rätt att Julie blev den som gick genom stan för att köpa mig en korv då jag fick stå ut med hennes enorma aggressionsproblem i förrgår, då jag på riktigt blev rädd för henne och verkligen undrade hurvida det var min kvinna eller faktiskt något urtidsmonster typ Katla som till och med hatade min morbrors hund som inte är mycket till hund utan mer som en fånig råtta (och dessutom snart 11år och ser ut som en lång korv med cockerspaniel öron med utstående ögon)
När hon otroligt otaktiskt nog satte sig på detta himmelska humör med sina räkningar så överdriver jag inte när jag faktiskt hukade mig bakom datorskärmen och väntade på att det skulle flyga nagellack & kaffekoppar.
Hon var verkligen helt..... vansinnig.
helgens fråga är, skola eller icket skola?
Innan jag avslutar detta rätt meningslösa inlägg så måste jag tillägga två saker, det första är att jag inte alls är dyslektiker, jag är bara fruktansvärt slö och totalt ointresserad av att lägga till borttappade bokstäver. Jag förutsätter att mina läsare har lite fantasti och om inte, får man ta det som en hjärngympa eller varför inte ett familjespel "Vad menar hon nu?" kan det heta.
Andra saken, sist men absolut inte minst, är att jag faktiskt är sjukt nöjd med det allra mesta. Jag är kär på ett sätt som är jävligt soft, han är en vitamininjektion för själen & balsam för hjärtat.
Jag har återfått kontakten med mina gamla vänner, min familj & mina syskon. sakta men säkert så tar jag tillbaka mitt liv, och som med allt jag gör, så är det med en sådan självklarhet att Darkwing Duck är glad att han uppfostrade mig
Lite bilder från en kväll för några dagar sedan...
me Julies bordskick är fantastiskt
en suddig men klad Don West
En glad gummiboll på sniskan
På vägen hem till mig från Julie ringde vi polisen gällande några frysta hundar i en bil,
Efter det utbrottet på idiotiska vidriga hundägare plus ,mina mördartrappor var vi inte lika glamorösa, men i alla fall glada =)
Vi firade hundarnas frihet med ostbollar!
Jag hade ett sexigt anfall av munherpes, som nu är borta
Våran doft förbättras.
13.53 - Antal cigaretter under dagen = 2
(varav den första var av ren vana & tvång, andra gången som var nyss smakade det ruttet & äckligt)
Jag stod med Julie och väntade på hissen, gläffsde med munnen och grimaserade tydligt för att visa hur äckligt det verkligen var och sa - Tänk att man smakat såhär i 11år!
Julie såg på mig med en min som var mer äcklad än den jag just grimaserat fram av cigaretten och sa lätt stött
- Varför smaka på en elvaåring?
Hennes hörsel och hjärnkapacitet hänger inte riktigt alltid ihop, det kopplar inte så snabbt så att säga. Eller så är min kvinna bara totalt ointresserad av vad jag säger och löser världsproblem i hemlighet utan att delge sina storsinta ideer till oss andra i hennes närhet.
Jag har i alla fall under dagen lyckats lösa två överhängande kriser i mitt liv
Den första löste jag genom att gå på Bokia, Yngsta sonen har varit riktigt sur på mig i flera veckor sedan jag gjorde det oförlåtliga misstaget att slarva bort boken Max Blöja, så nu har jag lyckats rädda vår relation genom att hitta boken Max boll. han älskar alla max böckerna och själv anser jag att det verkligen är sjukt bra böcker för hans ålder, och det glädjer mig att han har samma intresse för böcker som sin bror alltid haft. Vilket visade sig snabbt underlätta nu då han börjar ge sig in i skollivet.
Hursomhelst, Andra krisen avklarades då jag äntligen fann den present som jag önskade åt min karl. Så nu kan jag andas ut en aning i alla fall.
vad som dock grämer mig är att när man äntligen får tummen ur för att ringa jobbiga samtal så får man inte tag i de personer man söker. Utan alla återkommer dagen därpå, och det finns ju inte mycket som skulle tyda på att jag just dagern därpå skulle vara lika sugen att ringa.
Nu då Julie far runt och dammsuger i lägenheten kan man inte annat än ha en aning dåligt samvete för att jag sitter här med vetskapen om att golven hemma verkligen skulle behöva skuras, men jag får ta det efter maten. idag blir det parisare, och det är inte dåligt vill jag lova.
Jag är ändå rätt nöjd idag, svårt att vara annat när man sakta men säkert når sina livsmål.
Jag har varit dålig på att uppdatera med bilder och rätt förvirrad de senaste gångerna jag suttit vid min fantastiska blogg. Så här kommer lite blandad från de senaste dagarna.
Jag ser att jag måste göra något drastiskt när man går igenom bilderna, den tveksamma anknäbbeni all ära, men lite variation va? Försöka dra anknäbben mer åt andra hållet men ändå behålla det där mystiska och lätt tveksamma draget? Tåls att fundera på.
Nu har den hurtiga kvinnan både dammsugit och skurat, och klockan smiter sakta framåt. På ett tag är det dags för hämtning på dagis & tillbaka till hemmet. Det är faktiskt hemma som det är absolut jobbigast att vara utan att röka av någon anledning, förmodligen av hela vanegrejjen att man tar en cigg för att dra ut på tiden .
Men jag har en plan, och det är att lära mig sticka. Jag tänkte fara ut i skogen och haffa min mormor så hon kan lära mig denna ädla konst. Skulle vara riktigt bra faktiskt med tanke på att en av mina starkare egenskaper här i livet är att slarva bort mina egna såväl som barnens tjocksockar.
Nu får det vara nog.
(varav den första var av ren vana & tvång, andra gången som var nyss smakade det ruttet & äckligt)
Jag stod med Julie och väntade på hissen, gläffsde med munnen och grimaserade tydligt för att visa hur äckligt det verkligen var och sa - Tänk att man smakat såhär i 11år!
Julie såg på mig med en min som var mer äcklad än den jag just grimaserat fram av cigaretten och sa lätt stött
- Varför smaka på en elvaåring?
Hennes hörsel och hjärnkapacitet hänger inte riktigt alltid ihop, det kopplar inte så snabbt så att säga. Eller så är min kvinna bara totalt ointresserad av vad jag säger och löser världsproblem i hemlighet utan att delge sina storsinta ideer till oss andra i hennes närhet.
Jag har i alla fall under dagen lyckats lösa två överhängande kriser i mitt liv
Den första löste jag genom att gå på Bokia, Yngsta sonen har varit riktigt sur på mig i flera veckor sedan jag gjorde det oförlåtliga misstaget att slarva bort boken Max Blöja, så nu har jag lyckats rädda vår relation genom att hitta boken Max boll. han älskar alla max böckerna och själv anser jag att det verkligen är sjukt bra böcker för hans ålder, och det glädjer mig att han har samma intresse för böcker som sin bror alltid haft. Vilket visade sig snabbt underlätta nu då han börjar ge sig in i skollivet.
Hursomhelst, Andra krisen avklarades då jag äntligen fann den present som jag önskade åt min karl. Så nu kan jag andas ut en aning i alla fall.
vad som dock grämer mig är att när man äntligen får tummen ur för att ringa jobbiga samtal så får man inte tag i de personer man söker. Utan alla återkommer dagen därpå, och det finns ju inte mycket som skulle tyda på att jag just dagern därpå skulle vara lika sugen att ringa.
Nu då Julie far runt och dammsuger i lägenheten kan man inte annat än ha en aning dåligt samvete för att jag sitter här med vetskapen om att golven hemma verkligen skulle behöva skuras, men jag får ta det efter maten. idag blir det parisare, och det är inte dåligt vill jag lova.
Jag är ändå rätt nöjd idag, svårt att vara annat när man sakta men säkert når sina livsmål.
Jag har varit dålig på att uppdatera med bilder och rätt förvirrad de senaste gångerna jag suttit vid min fantastiska blogg. Så här kommer lite blandad från de senaste dagarna.
Jag ser att jag måste göra något drastiskt när man går igenom bilderna, den tveksamma anknäbbeni all ära, men lite variation va? Försöka dra anknäbben mer åt andra hållet men ändå behålla det där mystiska och lätt tveksamma draget? Tåls att fundera på.
Nu har den hurtiga kvinnan både dammsugit och skurat, och klockan smiter sakta framåt. På ett tag är det dags för hämtning på dagis & tillbaka till hemmet. Det är faktiskt hemma som det är absolut jobbigast att vara utan att röka av någon anledning, förmodligen av hela vanegrejjen att man tar en cigg för att dra ut på tiden .
Men jag har en plan, och det är att lära mig sticka. Jag tänkte fara ut i skogen och haffa min mormor så hon kan lära mig denna ädla konst. Skulle vara riktigt bra faktiskt med tanke på att en av mina starkare egenskaper här i livet är att slarva bort mina egna såväl som barnens tjocksockar.
Nu får det vara nog.
Innan jag blev tjock och nykterist
Det fanns en svunnen tid då jag var ganska snygg ( någon månad sedan sådär, illa hur mycket man kan förändras till det sämre på en månad) Lite fanbilder då på mig & min ko.
Jag saknar min kooooo! Söta söta kossan
Observera den här bilden, Vad gör vi under bordet?
Jag saknar min kooooo! Söta söta kossan
Observera den här bilden, Vad gör vi under bordet? Svältdiet på snickers.
Som alltid hemma hos Julie, den trogna duktiga kvinnan far runt i köket som en stormvind och jag är carola vid hennes laptop, Hon plockar fram rester som vi ska få äta och vädjr att jag ska byta sonens ljuvligt doftande blöja innan det blir kräk till efterrätt.
(En blöja renare och sonen vid matbordet)
Lillen sitter och sjunger ja må han leva, lycklig varo den som fyllde år idag. Jag hade inte bangat presenter, tårta & uppvaktning. Vilket ger mig den plågsamma påminnelsen om att jag fortfarande inte har köpt min man någon present (ni vet, han den berömde med de många namnen) jävla skit, jävla jävla skit. Mina försök hittils har varit helt värdelösa. Mitt ego tar alltid över & Julie är ingen vidare stöd.
Första gången skulle hade vi gett oss fan på att det här minsann skulle gå i land, det slutade med att Julie föreslog att se på skorean, glada och vimmelkantiga av alla skor på reapriser slutade det med att inköpet av present var lika med icke existerande.
Nästa gången är det nästan än mer pinsamt för då var jag & äldsta sonen i luleå (The big city!) och det slutade med... ett poar skor till mig & spel till sonen. Alltså lika mycket inköp då som första gången, och nu fyller han då snart år så paniken är nästan påtaglig.
Nu har jag en förkrossad liten kille i min famn, Julie förstörde hans drömmar om att få diska. Livet är hårt för de hårda.
Gällande rubriken så skapades den av min faster idag under en diskution av män kontra kvinnors lätthet att gå ned i vikt, hon frustade lätt irriterat över min morbrors fantastiska viktnedgång och sa buttert "En annan får ju gå på svältdiet med snickers"
Älskar logiken.
Jag överväger starkt att göra ett forum länkat till min blogg, frågor & svar.
men det krävs lite för mycket engagemang och som Julie sa för ett tag sedan
"Tyvärr så går ju min lathet över min moral"
Vi gjorde en high five i samförstånd och ordade inte mer om det ärliga, men tysta samförståndet.
Nu börjar det bli dags att dra sig hemåt med trött liten kille, dock så tror jag inte att det är tobbe som är ansvarig för de anonyma kommentarerna, han har fullt upp med att söka märkliga ingredienser i sitt skafferi. Så den teorin föll tyvärr direkt.
Peace folks.
Bloggen som säger allt...
Idag vid lunchtid gden omtalade gick Mylfens presstaleskvinna Julie ut i ett officiellt utlåtande till Media. Hon demeterar starkt att Mylfens avsikt var att hänga ut någon människa men poängterar att detta gjordes visst självmant i alla fall. Hon tillägger även att det inte är så att Mylfen varken skickat blommor eller knackat på någons dörr och således sökt kontakt med någon som inte skulle vilja ha med henne att göra. Mylfen är en person som hellre håller sig med vänner än med sådana som enbart är ute efter att skada henne, hennes familj eller ovannämnda vänner. Således avslutar hon med att Mylfen i sin godhet tar bort det omtalade inlägget i sin storhet som människa.
Presskonferansen avslutades med att Julie räckte upp två välmålade naglar i ett fredstecken för att stärka sina ord.
12.21
Åh gode gud vad jag hatar den här dagen
jag har inte sovit mer än på sin höjd fyra timmar & det var med en bitter smak i munnen som jag lämnade den sovande mannen med de fantastiska långa benen och hockeyrumpan under mina täcken som trasslat in sig i lakanen i en fantastisk kombination av grylliga färger. Återigen slås jag av tanken att jag fan måste köpa enhetliga påslakan. Eller i alla fall ett överkast så jag kan täcka över skiten.
Nu är Julie med barn & hundra karlar redo att ta över staden tillsammans med mig, Så älskade högt vördade latte. Håll i hatten för nu kommer jag,
15.13
Jag är en mycket lycklig bloggare, lycklig för att min fantastiska statistik (som jag nämnde i första inlägget där jag poängterande bloggandets egentliga anledning) skjutit i höjden, samt nöjd över det faktum att jag nu som en god människa som visserligen inte har gått klart skolan på långa vägar, ändå har möjligheten att lära en av mina anonyma läsare något så fantastiskt som - Mannens anatomi -
Först för att återupprepa mig själv - mannen med de långa benen och hockeyrumpan - Således tillhör benen och hockeyrumpan samma människa, nämligen han som även är kallad mannen & Lodjuret.
(jag förstår att det är förvirrande med alla dessa karlar i mitt liv, sedan är det skillnad på mina karlar och min man)
I alla fall, här kommer en bild som bör studeras noga
Detta är bilden av kroppen på en man, man ser att benen & rumpan hör till samma kropp, och således samma människa. Jag förutsätter att min anonyma läsare antagligen har slarvat då han eller hon läste vad jag skrev men jag hoppas att min förklaring gör allt lite lättare att hantera, jag tycker inte om att förvirra mina läsare och leda in dom på sidospår. Männen som oftast är omskrivna i min blogg är
Exmaken - precis vad det låter som. Min exman samt pappa till min yngsta son
pappa - även det precis vad det låter som. Min pappa (far, fader. Jag säger inte farsa för det låter sjukt ohyfsat)
Spjuvern - Han som äter sushi från andra människors tallrikar och är i största allmänhet en gåta och ett mysterium för världen. Även en mycket kompetent bloggare som inte alltid tycks ha livet på sin sida.
Don West - han fick det namnet nu. Det är alltså Julies man
Lodjuret - Även kallad hockeyrumpan, mannen med de långa benen eller mannen
Spene - precis även det vad det låter som, en spene i mitt liv. Han bor i en liten kula bortåt holmen och vi umgås inte särskilt mycket men kan inte riktigt alla dagar stå för vårat inbillade hat mot varandra. Vår relation är lika bipolär som jag ungefär.
Yngsta sonen - Min yngsta son
Äldsta sonen - Min äldsta son
Övriga eventuella män som dyker upp på bloggen kan i sinom tid få namn och förklaringar allt eftersom tiden går.
Så nu får vi hoppas att min man med de långa benen och hockeyrumpan i framtiden får behålla sina kroppsdelar i samma säng, utan att någon tror att jag är otrogen mot honom med hans egna hockeyrumpa.
Nu ska jag hälla i mig apelsinjuice och hämta lillklimpen (Förlåt, YNGSTA SONEN) på dagis.
Jag tror jag har överdoserat latte idag btw. Det borde finnas någon gräns för vad som är ett lagligt intag för en kvinna i min ålder.
Presskonferansen avslutades med att Julie räckte upp två välmålade naglar i ett fredstecken för att stärka sina ord.
12.21
Åh gode gud vad jag hatar den här dagen
jag har inte sovit mer än på sin höjd fyra timmar & det var med en bitter smak i munnen som jag lämnade den sovande mannen med de fantastiska långa benen och hockeyrumpan under mina täcken som trasslat in sig i lakanen i en fantastisk kombination av grylliga färger. Återigen slås jag av tanken att jag fan måste köpa enhetliga påslakan. Eller i alla fall ett överkast så jag kan täcka över skiten.
Nu är Julie med barn & hundra karlar redo att ta över staden tillsammans med mig, Så älskade högt vördade latte. Håll i hatten för nu kommer jag,
15.13
Jag är en mycket lycklig bloggare, lycklig för att min fantastiska statistik (som jag nämnde i första inlägget där jag poängterande bloggandets egentliga anledning) skjutit i höjden, samt nöjd över det faktum att jag nu som en god människa som visserligen inte har gått klart skolan på långa vägar, ändå har möjligheten att lära en av mina anonyma läsare något så fantastiskt som - Mannens anatomi -
Först för att återupprepa mig själv - mannen med de långa benen och hockeyrumpan - Således tillhör benen och hockeyrumpan samma människa, nämligen han som även är kallad mannen & Lodjuret.
(jag förstår att det är förvirrande med alla dessa karlar i mitt liv, sedan är det skillnad på mina karlar och min man)
I alla fall, här kommer en bild som bör studeras noga
Detta är bilden av kroppen på en man, man ser att benen & rumpan hör till samma kropp, och således samma människa. Jag förutsätter att min anonyma läsare antagligen har slarvat då han eller hon läste vad jag skrev men jag hoppas att min förklaring gör allt lite lättare att hantera, jag tycker inte om att förvirra mina läsare och leda in dom på sidospår. Männen som oftast är omskrivna i min blogg är
Exmaken - precis vad det låter som. Min exman samt pappa till min yngsta son
pappa - även det precis vad det låter som. Min pappa (far, fader. Jag säger inte farsa för det låter sjukt ohyfsat)
Spjuvern - Han som äter sushi från andra människors tallrikar och är i största allmänhet en gåta och ett mysterium för världen. Även en mycket kompetent bloggare som inte alltid tycks ha livet på sin sida.
Don West - han fick det namnet nu. Det är alltså Julies man
Lodjuret - Även kallad hockeyrumpan, mannen med de långa benen eller mannen
Spene - precis även det vad det låter som, en spene i mitt liv. Han bor i en liten kula bortåt holmen och vi umgås inte särskilt mycket men kan inte riktigt alla dagar stå för vårat inbillade hat mot varandra. Vår relation är lika bipolär som jag ungefär.
Yngsta sonen - Min yngsta son
Äldsta sonen - Min äldsta son
Övriga eventuella män som dyker upp på bloggen kan i sinom tid få namn och förklaringar allt eftersom tiden går.
Så nu får vi hoppas att min man med de långa benen och hockeyrumpan i framtiden får behålla sina kroppsdelar i samma säng, utan att någon tror att jag är otrogen mot honom med hans egna hockeyrumpa.
Nu ska jag hälla i mig apelsinjuice och hämta lillklimpen (Förlåt, YNGSTA SONEN) på dagis.
Jag tror jag har överdoserat latte idag btw. Det borde finnas någon gräns för vad som är ett lagligt intag för en kvinna i min ålder.
Me Julie says
"Så du klarar inte av smör, men se folk blöda det gillar du?"
Jag älskar hennes blick fylld av en fantastisk blandning av äckel och kärlek.
Hon är min bättre blygdläpp. Och andra hälft.
Jag älskar hennes blick fylld av en fantastisk blandning av äckel och kärlek.
Hon är min bättre blygdläpp. Och andra hälft.
Jag blir smittad.
Här sitter jag hemma hos Julie och känner hur det lägger sig svettningar & bakterier på min kropp, de tror att dom har en dödlig infektion av magsjuka. eller så är det jag som helt enkelt intalar mig det. Nu är hennes man sympatigravid (hade ju funkat om det vore så att Julie var gravid, vilket hon inte är) men det känns bra att omge mig med likasinnade hypokondriker. Idag har jag faktiskt inte satt någon diagnos på mitt sinnestillstånd, så en dödlig släng av magsjuka kan ju alltid vara något. Skönt att inte ha cancer en dag i alla fall.
Jag förstår däremot inte riktigt vad det är för fel på mig, varje gång jag tänker att nu ska jag fan i mig ta en sovmorgon, så slutar det alltid med att jag vaknar tidigt ialla fall & är jättepigg. Julie börjar tröttna på mitt hysteriska plingande på dörren och överglada humör på förmiddagarna när hon själv mer är i det tillståndet att hon vill krypa under en mossig sten någonstans ute i vildmarken och för alltid stanna där.
jag är sjukt peppad idag, jag känner att nu är det min tur. Jag ska till skolan på ett tag och försöka göra ett nytt försök att ta tag i mitt liv. Jag saknar de fjantiga plastmuggarna med blaskigt kaffe för fem spänn & skvaller under rökpauserna som alltid blir för många än vad de borde vara. Dessutom drömde jag att jag vart avstängd från min samhällsklass,jag tar det som ett tecken på att jag faktiskt måste skärpa mig nu. Sommaren ser ljus ut i alla fall, då verkar det som att jag faktiskt har jobb.
Lodjuret med hockeyrumpan sov hos mig inatt, det kändes sjukt bra. Jag blir alltid på bra humör när jag somnat på ett fint sätt, Hans axel är perfekt formad för min kind.
Jag känner att jag saknar min pappa rätt mycket, börjar bli dags att ta tag i den människan också. Jag vill sitta ned med honom och punkt för punkt förklara vad som händer i mitt liv och höra på hans kloka ord. Min pappa är en av de absolut mest intelligenta människorna i världen, och hans intelligens till trots så är han dessutom en orolig fader. Och det är de oroliga fadersnerverna jag vill stilla lite.
Shit vad jävla gott det hade varit med pizza, en stor fet pizza med svullen botten och ett lager av ost, skinka och andra spännande saker.
Jag tappade tråden, jag hade tänkt skriva något helt annat från början.
jag ska fortsätta bli smittad av magsjuka nu
Jag förstår däremot inte riktigt vad det är för fel på mig, varje gång jag tänker att nu ska jag fan i mig ta en sovmorgon, så slutar det alltid med att jag vaknar tidigt ialla fall & är jättepigg. Julie börjar tröttna på mitt hysteriska plingande på dörren och överglada humör på förmiddagarna när hon själv mer är i det tillståndet att hon vill krypa under en mossig sten någonstans ute i vildmarken och för alltid stanna där.
jag är sjukt peppad idag, jag känner att nu är det min tur. Jag ska till skolan på ett tag och försöka göra ett nytt försök att ta tag i mitt liv. Jag saknar de fjantiga plastmuggarna med blaskigt kaffe för fem spänn & skvaller under rökpauserna som alltid blir för många än vad de borde vara. Dessutom drömde jag att jag vart avstängd från min samhällsklass,jag tar det som ett tecken på att jag faktiskt måste skärpa mig nu. Sommaren ser ljus ut i alla fall, då verkar det som att jag faktiskt har jobb.
Lodjuret med hockeyrumpan sov hos mig inatt, det kändes sjukt bra. Jag blir alltid på bra humör när jag somnat på ett fint sätt, Hans axel är perfekt formad för min kind.
Jag känner att jag saknar min pappa rätt mycket, börjar bli dags att ta tag i den människan också. Jag vill sitta ned med honom och punkt för punkt förklara vad som händer i mitt liv och höra på hans kloka ord. Min pappa är en av de absolut mest intelligenta människorna i världen, och hans intelligens till trots så är han dessutom en orolig fader. Och det är de oroliga fadersnerverna jag vill stilla lite.
Shit vad jävla gott det hade varit med pizza, en stor fet pizza med svullen botten och ett lager av ost, skinka och andra spännande saker.
Jag tappade tråden, jag hade tänkt skriva något helt annat från början.
jag ska fortsätta bli smittad av magsjuka nu
Rubrik
Jag säger ingenting, låter bilderna tala för sig själva
med tillägg för citat som "Varför ser jag ut som en neger med cancer & blek hy?" /Lodjuret
Också idag
med tillägg för citat som "Varför ser jag ut som en neger med cancer & blek hy?" /Lodjuret
Också idag
Det är en konst med tangentbord & nymålade naglar.
Igår hade jag en konstant känsla av att vara lätt döende, jag var sjukt yr i huvudet och det svartnade för ögonen så fort jag försökte resa mig. Exmaken gjorde en heroisk insats och hämtade kidsen så jag inte skulle däcka på vägen under någon långtradare eller liknande, När barnen dundrade in i hallen så var det med fumliga händer jag fick av yngsta overallen & alla de hundramiljoner klädesplagg som vi stoppar på honom så fort han visar sin vackra näsa i det snötäckta landskap vi lever i,
Framåt kvällen plingade det på dörren, jag var fortfarande lätt döende om än inte riktigt i det kritiska tillstånd jag tidigare befunnit mig i så äldsta sonen öppnade, Lodjuret stegade in med andan i halsen och placerade en familjepizza på bordet, vi åt som under en helig andakt, pizzan smekte mina smaklökar & jag blev en mycket harmonisk människa fram till senare på kvällen då jag fullkomligt bröt ihop för att jag glömt spara jägarsaft gubbens brors nummer, jag trodde mitt liv var över och att jag aldrig i hela mitt liv skulle få dricka jägarsaft
"Tänk på kvinnorna i Afrika, dom får aldrig dricka jägarsaft" försökte mannen få mig in på en lite mer politisk korrekt bana & kanske lugna min abstinens något. Det fungerade inte, jag kände att det här är fan inte sant, det är ett monster jag har brevid mig. Hur har han mage att säga något sådant? Så svaret blev ett jävligt ilsket "jaha, men dom vet ju inte heller vad dom missar"
han gav upp & lovade att fixa mig jägarsaft. Fan om han inte gör det.
Jag är i alla fall mycket lugnare idag, Pizza, sex och att få gråta på sin karls bröstkorg gjorde underverk.
men idag är det fredag den trettonde ohc det märks verkligen överallt, Jag lämnade barnen i sedvanlig ordning på skola & dagis, därefter psykplingade jag på dörren hos en vän nere på svea under hysteriska små fnissattacker (Klockan var inte ens 08 ännu och min skadeglädje gav mig enorma endorfinkickar) han öppnade, gav mig troget en cigg och sedan trallade jag glatt vidare hem, kastade av mig kläderna och trasslade in mina iskalla lår mot mannen som mer eller mindre var ett värmeelement under två täcken, han protesterade inte så mycket, han såg mest lidande och hatisk ut. Men jag somnade om fort och det visade sig vara mitt livs största misstag den här veckan i alla fall.
Den dröm jag drömde var fan inte nådig, jag drömde att Lodjuret, jag & Julie var någonstans. Jag skulle hoppa in i duschen, Han låg utsträckt på soffani vardagsrummet & allt var liksom väldigt fridsamt och lugnt. Så började jag klä av mig i badrummet & hörde plötsligt hur Julie stönade lågt, inte en gång utan flera gånger. Jag drog en handduk kring kroppen & slet upp dörren, där låg dom två i soffan och hade det riktigt skönt. Min ångest gick inte att förklara, jag kände hur någon verkligen slet upp bröstkorgen på mig "vad fan gör ni?" jag såg mig själv ur en annan vinkel, blottad som fani bara handduk och med ögon stora som tefat. jag slet på mig skorna, kutade genom snö i vad som kändes som en evighet innan jag kom hem till gummibollen som gjort en chokladtårta. Någon fyllde år.
Strax därpå kom han dit, satte sig i soffan som om han ägde hela världen, att ingenting hänt, det var bara självklart att han skulle sitta där. han sträckte sig efter min hand, som att jag skulle sätta mig brevid honom
"Knullade du med henne?"
Jag barav stirrade tomt på honom, några sekunder såg han ut i luften, sen ryckte han otroligt nonchalant på axlarna och svarade "Nja, inte direkt liksom men... ja"
Sedan vaknade jag, sjöblöt av svett och ångest knuffade jag på honom tills han vaknade till och babblade "har du knullat med min Julie?"
han fattade självklart ingenting, jag var helt förstörd, Sedan ringde min ko och gjorde det hela så otroligt mycket roligare
"Polisen ringde mig just"
"Jaha... om vaddå?"
"Om dig... höhöhöhö"
Jävla fanskap till ko.
Nu var hon dessutom så fräck att hon hade en av sina åtta magar att ringa och vara sur för att jag bara är med Julie när hon ringer och aldrig har någon bild på henne. Så jag ska fixa en bild på min ko.
Du måste komma ihåg min ko, att utan dig hade jag aldrig blivit någon fantomen, jag behöver mina två glas av din mjölk om dagen för att må riktigt bra. Och att älska en ko trots all dynga & det faktum att din hygien inte alltid är den bästa.. Är en kärlek bortom bonde söker fru. Även om Julie är den vackra enhörningen i alla sagor, så älskar jag dig för din klumpighet & ditt ständiga råmande. Det är inte många jag känt sedan "Assååå jag hade ju liksom inte ens könshår första gången jag såg dig"
Du är en syster, Kalven blev en ko. Nu är du på egna klövar i göteborg & jag tror på dig. Snart är det sommarbete & då syns vi.
Nu när jag ser bilderna från igår & tänker efter är det inte konstigt att jag drömmer sexdrömmar om me Julie, även om det inte är helt uppskattat att hon låg med min karl... kan inte klandra någon av dom såhär i efterhand & med vetskapen om att det var en dröm och aldrig skulle hända och... .......... (jag måste se till att deras vägar aldrig korsas.)
Jag hade massa mer skit att skriva men jag orkar fan inte
men ett bra citat från min faster idag
"Ah, mina bröst är ju som mer såhär köttiga du vet!"
Min släkt är från aporna, precis som din.
Framåt kvällen plingade det på dörren, jag var fortfarande lätt döende om än inte riktigt i det kritiska tillstånd jag tidigare befunnit mig i så äldsta sonen öppnade, Lodjuret stegade in med andan i halsen och placerade en familjepizza på bordet, vi åt som under en helig andakt, pizzan smekte mina smaklökar & jag blev en mycket harmonisk människa fram till senare på kvällen då jag fullkomligt bröt ihop för att jag glömt spara jägarsaft gubbens brors nummer, jag trodde mitt liv var över och att jag aldrig i hela mitt liv skulle få dricka jägarsaft
"Tänk på kvinnorna i Afrika, dom får aldrig dricka jägarsaft" försökte mannen få mig in på en lite mer politisk korrekt bana & kanske lugna min abstinens något. Det fungerade inte, jag kände att det här är fan inte sant, det är ett monster jag har brevid mig. Hur har han mage att säga något sådant? Så svaret blev ett jävligt ilsket "jaha, men dom vet ju inte heller vad dom missar"
han gav upp & lovade att fixa mig jägarsaft. Fan om han inte gör det.
Jag är i alla fall mycket lugnare idag, Pizza, sex och att få gråta på sin karls bröstkorg gjorde underverk.
men idag är det fredag den trettonde ohc det märks verkligen överallt, Jag lämnade barnen i sedvanlig ordning på skola & dagis, därefter psykplingade jag på dörren hos en vän nere på svea under hysteriska små fnissattacker (Klockan var inte ens 08 ännu och min skadeglädje gav mig enorma endorfinkickar) han öppnade, gav mig troget en cigg och sedan trallade jag glatt vidare hem, kastade av mig kläderna och trasslade in mina iskalla lår mot mannen som mer eller mindre var ett värmeelement under två täcken, han protesterade inte så mycket, han såg mest lidande och hatisk ut. Men jag somnade om fort och det visade sig vara mitt livs största misstag den här veckan i alla fall.
Den dröm jag drömde var fan inte nådig, jag drömde att Lodjuret, jag & Julie var någonstans. Jag skulle hoppa in i duschen, Han låg utsträckt på soffani vardagsrummet & allt var liksom väldigt fridsamt och lugnt. Så började jag klä av mig i badrummet & hörde plötsligt hur Julie stönade lågt, inte en gång utan flera gånger. Jag drog en handduk kring kroppen & slet upp dörren, där låg dom två i soffan och hade det riktigt skönt. Min ångest gick inte att förklara, jag kände hur någon verkligen slet upp bröstkorgen på mig "vad fan gör ni?" jag såg mig själv ur en annan vinkel, blottad som fani bara handduk och med ögon stora som tefat. jag slet på mig skorna, kutade genom snö i vad som kändes som en evighet innan jag kom hem till gummibollen som gjort en chokladtårta. Någon fyllde år.
Strax därpå kom han dit, satte sig i soffan som om han ägde hela världen, att ingenting hänt, det var bara självklart att han skulle sitta där. han sträckte sig efter min hand, som att jag skulle sätta mig brevid honom
"Knullade du med henne?"
Jag barav stirrade tomt på honom, några sekunder såg han ut i luften, sen ryckte han otroligt nonchalant på axlarna och svarade "Nja, inte direkt liksom men... ja"
Sedan vaknade jag, sjöblöt av svett och ångest knuffade jag på honom tills han vaknade till och babblade "har du knullat med min Julie?"
han fattade självklart ingenting, jag var helt förstörd, Sedan ringde min ko och gjorde det hela så otroligt mycket roligare
"Polisen ringde mig just"
"Jaha... om vaddå?"
"Om dig... höhöhöhö"
Jävla fanskap till ko.
Nu var hon dessutom så fräck att hon hade en av sina åtta magar att ringa och vara sur för att jag bara är med Julie när hon ringer och aldrig har någon bild på henne. Så jag ska fixa en bild på min ko.
Du måste komma ihåg min ko, att utan dig hade jag aldrig blivit någon fantomen, jag behöver mina två glas av din mjölk om dagen för att må riktigt bra. Och att älska en ko trots all dynga & det faktum att din hygien inte alltid är den bästa.. Är en kärlek bortom bonde söker fru. Även om Julie är den vackra enhörningen i alla sagor, så älskar jag dig för din klumpighet & ditt ständiga råmande. Det är inte många jag känt sedan "Assååå jag hade ju liksom inte ens könshår första gången jag såg dig"
Du är en syster, Kalven blev en ko. Nu är du på egna klövar i göteborg & jag tror på dig. Snart är det sommarbete & då syns vi.
Nu när jag ser bilderna från igår & tänker efter är det inte konstigt att jag drömmer sexdrömmar om me Julie, även om det inte är helt uppskattat att hon låg med min karl... kan inte klandra någon av dom såhär i efterhand & med vetskapen om att det var en dröm och aldrig skulle hända och... .......... (jag måste se till att deras vägar aldrig korsas.)
Jag hade massa mer skit att skriva men jag orkar fan inte
men ett bra citat från min faster idag
"Ah, mina bröst är ju som mer såhär köttiga du vet!"
Min släkt är från aporna, precis som din.
Du var min bror.
Som bror & syster men änå slutade det med att jag gick inte ens 2meter bakom & såg på hur din hållning blev stel, din frustration andades lika starkt som min ångest där jag gick. samtidigt så log ett snett leende, jag kände för att köra ned fingrarna i halsen & spy över din svaghet. Rätt över din ryggtavla där axlarna sjönk ner, Samtidigt som jag var på samma plats som du får bara några månader sedan. Jag vet det, Jag kommer aldrig glömma. Men jag tog mig förbi. Ytterligare en gång var det faktiskt du som halkade efter. Det är du som borde ha gått där jag fick gå. Jag har slutat hoppas på något sätt, jag önskar dig bara lycka i livet.
Och jag medger att jag saknar dig så det gör ont, jag vet att det kanske handlar om en månad innan du söker min hjälp & tröst igen. och det gör mig lika förbannad att jag inte kommer säga nej.
En gång familj, så alltid familj.
Men var tog din stolthet vägen, min högt älskade vän? Och den där gnistan när skrattet nådde till ögonen?
Fan, jag orkar inte sörja dig mer.
Jag har så mycket känslor men fan inga ord. Men dagen är bra, Jag andas guldstoft & är vid gott humör.
men den här är till dig.
http://www.youtube.com/watch?v=9MbbBYalam8
Och jag medger att jag saknar dig så det gör ont, jag vet att det kanske handlar om en månad innan du söker min hjälp & tröst igen. och det gör mig lika förbannad att jag inte kommer säga nej.
En gång familj, så alltid familj.
Men var tog din stolthet vägen, min högt älskade vän? Och den där gnistan när skrattet nådde till ögonen?
Fan, jag orkar inte sörja dig mer.
Jag har så mycket känslor men fan inga ord. Men dagen är bra, Jag andas guldstoft & är vid gott humör.
men den här är till dig.
http://www.youtube.com/watch?v=9MbbBYalam8
En plan! ! ! ! ! ! !
Den 4: de maj fyller jag hela 24 år gammal.
Detta skall firas med pompa & ståt, och vad är inte bättre än att då använda sig av... Disneytema!!!
dagen börjas med för släkt & familj på dagtid, när mörkret fallit & barnen sover tryggt i sina små sängar, så
tar disneyfigurerna till flaskan. Me Julie har bokat rollen som Tingeling & Jag kommer såklart att vara den ljuva Jasmine från Aladdin, (Jag känner att jag måste banta lite grann innan Julie syr upp mina kläder. Annars finns ju diskret tejp om inte annat.
Nedan kommer inspirationsbilder till din egna karaktär på den fantastiska festen. Välj favorit och sy dina kläder!
Det här kommer bli kung
Spjuvern, du får komma... vi vill se dig som mowgli. Det är inget krav men ett önskemål.
Detta skall firas med pompa & ståt, och vad är inte bättre än att då använda sig av... Disneytema!!!
dagen börjas med för släkt & familj på dagtid, när mörkret fallit & barnen sover tryggt i sina små sängar, så
tar disneyfigurerna till flaskan. Me Julie har bokat rollen som Tingeling & Jag kommer såklart att vara den ljuva Jasmine från Aladdin, (Jag känner att jag måste banta lite grann innan Julie syr upp mina kläder. Annars finns ju diskret tejp om inte annat.
Nedan kommer inspirationsbilder till din egna karaktär på den fantastiska festen. Välj favorit och sy dina kläder!
Det här kommer bli kung
Spjuvern, du får komma... vi vill se dig som mowgli. Det är inget krav men ett önskemål.
Grisljud & wresling
Efter att jag varit hemma hos gummibollen igår så föflyttade vi oss till Konsum för att råna min mamma på pengar via exmakens magiska kort. Mat inhandlades och jag upptäckte på vägen hem ett nytt fenomen, Konsumvalkar. Konsumvalkar är när det är sjukt kallt ute och man bär tunga matpåsar utan att släppa taget på hela vägen för man längtar så innerligt efter värmen & tryggheten. När jag väl släppte påsarna på golvet i köket så hade jag fått brutala valkar i händerna, sådant man kan förvänta sig hos en man som arbetat hela sitt liv i skogen, alternativt en grym gumma i en stuga med 10 barn& 30barnbarn som handtvättat deras pissiga blöjor hela sitt liv.
Tack & lov försvann valkarna fort genom att man enkelt gned handflatorna mot varandra, ag drog vidare mot sandenområdet där Lodjuret gömt sig i en liten lya, jag kröp tacksamt ned under ett fluffigt täcke och höll på att somna direkt på hans arm. Det tyckte han var otrevligt så han drog mig i öronen och petade mig i armhålorna så fort jag diskret försökte sluta mina ögon. Han är dödligt sjuk och har mest bara ont hela tiden (Vilket självklart betyder att min sexuella frustration inte är mycket mindre än vad den var tidigare, men jag kan inte ha på mitt samvete att han dör under tiden vi ligger emd varandra. Sjukt jobbigt att förklara sig för polis, släkt & vänner)
- Hur var det här då?
- Joo... det var ju skönt tills...
- Tills vaddå? Lägg av med de där krokodiltårarna tjejen. Säg sanningen, dödade du din man
- Nej vi bara... det var inte meningen...
- Inte meningen men du dödade honom alltså?
- JAG VILLE BARA HA SEX
- Fast du visste att detta kunde innebära livsfara för honom? Jag har hört nog, ta in henne grabbar!
Jag ser det framför mig, och jag är inte sugen på att sitta inne i en massa år för att jag dödat karln med sex.
Alltså är jag tillbaka på ruta ett igen, jag måste lära mig konsten med Onani. Anyway, vi hade vårt första gräl igår över en glassbytta. Som alla män så är han rätt grinig när han är sjuk, och jag är rätt glupsk och åt upp en rätt stor delav den glass som jag egentligen köpt åt honom.
Vi såg en film och jag gjorde ett spontant grisljud när jag skulle lägga mig till rätta, vilket han tyckte var hysteriskt kul (Jag börjar undra om han int håller på att bli lite sinnessjuk där i den lilla lägenheten) så han skrattade i alla fall så han höll på att dö av smärta, jag behöver alltså inte ens ligga med honom utan egentligen bara nöffa lite grann om jag skulle få för mig att ha ihjäl honom. Sedan avr det ytterligare något slags ångestljud i filmen, ett sånt där suckande ljud från botten av en människas mörkaste själ som han också fann otroligt roligt. Min lilla stackare... han håller verkligen på att bli knäpp.
Det avr i alla fall väldigt mysigt, Jag skulle ha kunnat ligga där brevid honom många timmar till om det intevoreför detaljen att barnen ändå måste hem från skola & dagis.
Kvällsrutinerna gick ovanligt bra, kidsen var märkligt snälla. Äldsta sonen tog givetvis igen det på morgonen istället genom att högljutt protestera och göra lidande grimaser när han skulle upp ur sängen.
Men på vägen till skolan hade vi en fantastiskt intelligent diskution
"Mamma, har du tänkt på att vi människor faktiskt kan välja päls?"
"Ööh... hur menar du nu?"
"Jamen, vi är ju nakna hela tiden. Och kläderna är ju liksom våran päls. Tänk stackars djuren kan inte välja lika mycket vilken päls de ska ha utan för nöja sig med att byta päls kanske bara två gånger"
"Haha, ja... stackarna. Tänk att bara kunna byta byxor eller kallingar en gång om åren"
"Men mamma! Det hade bara varit äckligt" (Hysteriskt skratt från oss båda som fick lillebror att skeptiskt vrida bak huvudet & blänga på oss under den fluffiga mössans kant.
Nu sitter jag hemma hos exmaken och lyssnar på musik, ser på när han studerar & ska snart börja gå mot stan för att göra viktiga saker som en god moder. Direkt jag kom in i hans lägenhet sparkade jag av mig skorna, gick in i köket, slet upp skafferidörren och deklaerade att jag faktiskt är en hob & måste ha en andra frukost. Det blev bara kex & två gigantiska glas choklad.
Nu är jag mest bara sjukt trött och vill sova, men samvetet säger att jag borde ta disken där hemma innan jag går vidare mot stan.
Funderar på att hysteriskt plinga på hos Julie också, har inte sett min skönhet sedan i förrgår. Det är ju inte accepterbart.
Julie: "Vad fan är en digital opera?"
Jag "Opera på brännskiva?"
Tack & lov försvann valkarna fort genom att man enkelt gned handflatorna mot varandra, ag drog vidare mot sandenområdet där Lodjuret gömt sig i en liten lya, jag kröp tacksamt ned under ett fluffigt täcke och höll på att somna direkt på hans arm. Det tyckte han var otrevligt så han drog mig i öronen och petade mig i armhålorna så fort jag diskret försökte sluta mina ögon. Han är dödligt sjuk och har mest bara ont hela tiden (Vilket självklart betyder att min sexuella frustration inte är mycket mindre än vad den var tidigare, men jag kan inte ha på mitt samvete att han dör under tiden vi ligger emd varandra. Sjukt jobbigt att förklara sig för polis, släkt & vänner)
- Hur var det här då?
- Joo... det var ju skönt tills...
- Tills vaddå? Lägg av med de där krokodiltårarna tjejen. Säg sanningen, dödade du din man
- Nej vi bara... det var inte meningen...
- Inte meningen men du dödade honom alltså?
- JAG VILLE BARA HA SEX
- Fast du visste att detta kunde innebära livsfara för honom? Jag har hört nog, ta in henne grabbar!
Jag ser det framför mig, och jag är inte sugen på att sitta inne i en massa år för att jag dödat karln med sex.
Alltså är jag tillbaka på ruta ett igen, jag måste lära mig konsten med Onani. Anyway, vi hade vårt första gräl igår över en glassbytta. Som alla män så är han rätt grinig när han är sjuk, och jag är rätt glupsk och åt upp en rätt stor delav den glass som jag egentligen köpt åt honom.
Vi såg en film och jag gjorde ett spontant grisljud när jag skulle lägga mig till rätta, vilket han tyckte var hysteriskt kul (Jag börjar undra om han int håller på att bli lite sinnessjuk där i den lilla lägenheten) så han skrattade i alla fall så han höll på att dö av smärta, jag behöver alltså inte ens ligga med honom utan egentligen bara nöffa lite grann om jag skulle få för mig att ha ihjäl honom. Sedan avr det ytterligare något slags ångestljud i filmen, ett sånt där suckande ljud från botten av en människas mörkaste själ som han också fann otroligt roligt. Min lilla stackare... han håller verkligen på att bli knäpp.
Det avr i alla fall väldigt mysigt, Jag skulle ha kunnat ligga där brevid honom många timmar till om det intevoreför detaljen att barnen ändå måste hem från skola & dagis.
Kvällsrutinerna gick ovanligt bra, kidsen var märkligt snälla. Äldsta sonen tog givetvis igen det på morgonen istället genom att högljutt protestera och göra lidande grimaser när han skulle upp ur sängen.
Men på vägen till skolan hade vi en fantastiskt intelligent diskution
"Mamma, har du tänkt på att vi människor faktiskt kan välja päls?"
"Ööh... hur menar du nu?"
"Jamen, vi är ju nakna hela tiden. Och kläderna är ju liksom våran päls. Tänk stackars djuren kan inte välja lika mycket vilken päls de ska ha utan för nöja sig med att byta päls kanske bara två gånger"
"Haha, ja... stackarna. Tänk att bara kunna byta byxor eller kallingar en gång om åren"
"Men mamma! Det hade bara varit äckligt" (Hysteriskt skratt från oss båda som fick lillebror att skeptiskt vrida bak huvudet & blänga på oss under den fluffiga mössans kant.
Nu sitter jag hemma hos exmaken och lyssnar på musik, ser på när han studerar & ska snart börja gå mot stan för att göra viktiga saker som en god moder. Direkt jag kom in i hans lägenhet sparkade jag av mig skorna, gick in i köket, slet upp skafferidörren och deklaerade att jag faktiskt är en hob & måste ha en andra frukost. Det blev bara kex & två gigantiska glas choklad.
Nu är jag mest bara sjukt trött och vill sova, men samvetet säger att jag borde ta disken där hemma innan jag går vidare mot stan.
Funderar på att hysteriskt plinga på hos Julie också, har inte sett min skönhet sedan i förrgår. Det är ju inte accepterbart.
Julie: "Vad fan är en digital opera?"
Jag "Opera på brännskiva?"
Den meningslösa början på min nya framtid.
Som en god och duktig mamma gick jag & la mig samtidigt som barnen igårkväll. Dvs klockan 21.00 stupade jag i sängen och sov mycket gott tills jag vaknade och insåg varför jag aldrig får falla offer för sov-fällan. Mitt hem ser katastrofalt ut. disken blänger anklagande på mig & småbilar ligger utplacerade som ett minfält, lyckas man undkomma en hård bil under den känsliga fotdynan kan man ge sig fan på att man halkar iväg på ett jävla pokemon kort i alla fall.
Jag tror mina barn har någon slags plan om hur de ska få flytta hemifrån tidigare.
Nåväl, Iväg med barnen till skola & dagis och genom iskylan vidare till skolan för första gången på en månad. Med blåfrusna läppar kom jag in & kände att ... ingenting var sig likt. Kaffemuggarna var utbytta och klassrummet gapade tomt. Sjukt förbannad blev jag när jag läste på tavlan att min lärare var borta & att det var självstudier som gällde. jag stampade frustrerat fram till hyllan och rev runt bland pennor, böcker & papper. hittade vad jag sökte, blåste av dammet från matteboken & löste några tal för sakens skull, sedan kom min andre lärare & vi gick igenom lite grejjer. Han var imponerad över min enorma styrka trots allt som varit, jag sög åt mig berömmet som en svamp.
Pluggade lite teori, det gick ju riktigt dåligt måste jag säga. Bitter satt jag på internt istället & messade med det skadeskjutna lodjuret. han runkade så jag gick hem till gummibollen istället, där matades jag med mackor, kaffe, cigg & nu jobbar jag hårt på att tömma bodenbos vattensystem. För allt ont de gjort mig förtjänar dom inget mindre, och att jag dessutom lider av en enorm vätskebrist (uppenbarligen) är bara ett lyckosamt sammanträffande.
Vi har fnissandes med en varm kaffekopp mellan låren (fantastiskt skönt faktiskt) kollat igenom babykläder till gummibollens stundande lilla boll som kommer snart.. 6 veckor till beräknad kläckningsdag. Fantastiskt, om 5 veckor ska jag alltså ha hunnit införskaffa mig tält & gasolkamin och bosatt mig utanför sunderbysjukhus i väntan på ankomsten. Hennes graviditet är som min egen, jag var med från början (och filmade liksom) till plustecknet och vidare till att gummiankan blev en boll.
Så, hennes bebis är som ett syskon eller något, fast jag inte träffat den lille fisen. men jag älskar den redan =)
Nå, nu vänta jag på att den otroligt sega exmaken ska sluta upp med sin meningsfulla skola (som faktiskt ger något anna tän tomma klassrum & bitterhet) och handla för att sedan se på när lilla lodjur ser film och sedan hämta kidsen för att vidare ha de sedvanliga rutinerna. Jag är en hamstre i ett hamsterhjul men jag gillar det.
Underskatta aldrig rutiner.
(Me Julie är i en annan stad några timmar, hjärtat gråter och jag känner mig naken)
Måste även tillägga att jag har kramp ui brösten. dubbelcancer. (Jag måste sluta diagnostisera mig själv med dödliga sjukdomar dagligen)
Jag tror mina barn har någon slags plan om hur de ska få flytta hemifrån tidigare.
Nåväl, Iväg med barnen till skola & dagis och genom iskylan vidare till skolan för första gången på en månad. Med blåfrusna läppar kom jag in & kände att ... ingenting var sig likt. Kaffemuggarna var utbytta och klassrummet gapade tomt. Sjukt förbannad blev jag när jag läste på tavlan att min lärare var borta & att det var självstudier som gällde. jag stampade frustrerat fram till hyllan och rev runt bland pennor, böcker & papper. hittade vad jag sökte, blåste av dammet från matteboken & löste några tal för sakens skull, sedan kom min andre lärare & vi gick igenom lite grejjer. Han var imponerad över min enorma styrka trots allt som varit, jag sög åt mig berömmet som en svamp.
Pluggade lite teori, det gick ju riktigt dåligt måste jag säga. Bitter satt jag på internt istället & messade med det skadeskjutna lodjuret. han runkade så jag gick hem till gummibollen istället, där matades jag med mackor, kaffe, cigg & nu jobbar jag hårt på att tömma bodenbos vattensystem. För allt ont de gjort mig förtjänar dom inget mindre, och att jag dessutom lider av en enorm vätskebrist (uppenbarligen) är bara ett lyckosamt sammanträffande.
Vi har fnissandes med en varm kaffekopp mellan låren (fantastiskt skönt faktiskt) kollat igenom babykläder till gummibollens stundande lilla boll som kommer snart.. 6 veckor till beräknad kläckningsdag. Fantastiskt, om 5 veckor ska jag alltså ha hunnit införskaffa mig tält & gasolkamin och bosatt mig utanför sunderbysjukhus i väntan på ankomsten. Hennes graviditet är som min egen, jag var med från början (och filmade liksom) till plustecknet och vidare till att gummiankan blev en boll.
Så, hennes bebis är som ett syskon eller något, fast jag inte träffat den lille fisen. men jag älskar den redan =)
Nå, nu vänta jag på att den otroligt sega exmaken ska sluta upp med sin meningsfulla skola (som faktiskt ger något anna tän tomma klassrum & bitterhet) och handla för att sedan se på när lilla lodjur ser film och sedan hämta kidsen för att vidare ha de sedvanliga rutinerna. Jag är en hamstre i ett hamsterhjul men jag gillar det.
Underskatta aldrig rutiner.
(Me Julie är i en annan stad några timmar, hjärtat gråter och jag känner mig naken)
Måste även tillägga att jag har kramp ui brösten. dubbelcancer. (Jag måste sluta diagnostisera mig själv med dödliga sjukdomar dagligen)
Han stal hennes sushi
Lördagen, Jag hade sovit fyra timmar och vandrade klockan 7 på morgonen över till Exmakens lägenhet för att vakta yngsta sonen medan männen lekte i snön några timmar. Det slutade minst sagt i katstrof, en hylla i skallen och sonen i fråga ville inte ha lunch utan tyckte det var bra mycket roligare att äta flingor ur paketet och sylt med en sked., Skeden hamnade naturligtvis över hela bordet, jag fick i honom lite grann av den riktiga maten och placerade honom framför bambi. Lägg till på detta att hyllan faktiskt var ruskigt stor, inte lika tjock som mitt huvud men ungefär från pannan till ögonen tjock. Det gjorde ruskigt ont, så vi flydde. Långt ut i vildmarken med två okända män, en tvååring men givetvis med Julie, min trogna följeslagare, nästkommande medlem i Charlies änglar & terapeut.
Vi fann oss i en stuga, Julie hade givetvis på sig praktiska högklackade stövlar och var fantastiskt elegant där hon strosade fram i den metertjocka snön på den pyttelilla ojämna stigen. I stugan fanns det mackor som männen så vänligt försatt oss med, det slutade med att sonen åt upp alla., Jag ficksmaka på en halv. (Tydligen var det bättre än lunchen, värt att komma ihåg) Det blev catwalk & skattjakt. Vi kvinnor gjorde små konstiga uppsättningar med dödas kläder & konstaterade att mannen som haft stugan tidigare var en Alf eller liknande sagoväsen.
Efter stugvistelsen var det hysteriskt, Exmannen kom hem efter många om & men. Vi lyckades få tag i en diskret bil (Limousinen var otroligt opassande med tanke på mediahysterin på Julies stora dag som hårmodell) som körde oss till hennes lägenhet. Där var det bara att öppna hennes öl & börja dricka nerverna i kontroll. Jag som är en duktig och präktig kvinna höll mig till saft & styling. Vansinnigt snygga var vi när vi åter sammanstrålade på kvällen.
Men historien jag tänkt dokumentera började innan dess.
Spjuvern(Jag förstår varför han kallas så) satt med tom blick och åt upp sin sush tallrik under håruppvisningen, därefter åt han min, och sen... så drar han kvick somen vessla sin hand tvärs över bordet och norpar en sushibit från tjejen brevid. Efter håruppvisandet pratade jag diskret med tjejen i fråga, förklarade att han är en otroligt bra människa men har ett sällsynt handikapp med märkliga impulser. Men han menade inget illa, Tjejen fick dåligt samvete för att hon blivit upprörd över den utvecklingsstördes beteende och vi nickade åt varandra i samförstånd och önskade varandra en trevlig kväll.
Sedan kom polisen, Dom tyckte att spjuvern var för snygg för att vara kvar på Ice så han fick följa med dom till stationen, dom tyckte att jag var oerhört konstig när jag var nykter och ansåg att jag nog festade på något annat eftersom jag har så stora pupiller (Vilket jag verkligen har konstant.) Jag blev hormonell och förbannad, framförallt när den kvinnliga polisen tvingade mig berätta mina receptbelagda mediciner & vad de är till för mitt i den lilla rutan där det är tillåtet att röka. Fruktansvärt kränkande, och jag tänker inte låta det gå förbi som ingenting.
Nåväl, sedan agerade me and me Julie lesbiskt lyckligt par framför en vänsterpartist som visade sig "ARBETA FÖR QUINNLIGA RÄÄÄTTIGHÄJJTER" Han tyckte vi var strålande vackra och lyckliga, och ville gärna vara vårt vittne.
En viss Björn höll på att bränna vår bluff men vi lyckades vända det till ett konstruktivt verbalt slagsmål om vilken trångsynt idiot han var som tyckte att vi var så vidriga och motbjudande.
Nåväl, På söndagen sov jag, vaknade, fick hem barnen, fick barnen i säng & därefter ytterligare ett hormonellt "Jag är så tjock och ful och min man kommer att lämna mig" anfall, så gummibollen kom förbi med sin gigantiska pudel och klappade på mig, hon lyckades hålla sig seriös ochförstående tills jag stortjutandes med snor över hela ansiktet hulkade fram "Och han har säkert hittat sin jävla dvärg & därför vill han inte träffa mig!"
Han kom förbi sen, och då blev allt bra. Någorlunda, tills imorse då jag vaknade och var tillfälligt vansinnigt tjocken stund till och grinade. Han är hemma, jag är nöjd, sjukt nöjd, jävligt glad. Jag har verkligen saknat honom.
Han är saklig och sätter mig på plats mycket vänligt men bestämt. Jag behöver det tror jag.
När han gått för att äta upp sin mormors mat tog jag en kaffe med min högt vördade älskade morbror på Hanssons
"Du är inte dum, du har bara lite otur när du tänker vet du!"
Bilder från lördagen, Jag var sjukt kvinnlig.
Jag är stolt över Julies kampvilja när det gäller att sluta röka.
Och min för den delen, det känns bra att vi är så otroligt målmedvetna
I love me Julie
Sedan smög han sig in, tyst och smidigt. Spjuvern, den okände,
Efter en 6a för Julie & ett glas Coca cola för mig, när polisbilarna lämnat oss så var
festen igång. Glada var vi & kvällen slutade lyckligt med frivilliga vittnen till vårt stundande bröllop.
Och nu är mannen hemma!!! Jag är en lycklig kvinna.
(Jag skulle anta att det är tobbe eller någon som tagit bilden, men jag googlade den och
är förmodligen inte den enda som tankat ner bilden. Så skjut mig.)
Vi fann oss i en stuga, Julie hade givetvis på sig praktiska högklackade stövlar och var fantastiskt elegant där hon strosade fram i den metertjocka snön på den pyttelilla ojämna stigen. I stugan fanns det mackor som männen så vänligt försatt oss med, det slutade med att sonen åt upp alla., Jag ficksmaka på en halv. (Tydligen var det bättre än lunchen, värt att komma ihåg) Det blev catwalk & skattjakt. Vi kvinnor gjorde små konstiga uppsättningar med dödas kläder & konstaterade att mannen som haft stugan tidigare var en Alf eller liknande sagoväsen.
Efter stugvistelsen var det hysteriskt, Exmannen kom hem efter många om & men. Vi lyckades få tag i en diskret bil (Limousinen var otroligt opassande med tanke på mediahysterin på Julies stora dag som hårmodell) som körde oss till hennes lägenhet. Där var det bara att öppna hennes öl & börja dricka nerverna i kontroll. Jag som är en duktig och präktig kvinna höll mig till saft & styling. Vansinnigt snygga var vi när vi åter sammanstrålade på kvällen.
Men historien jag tänkt dokumentera började innan dess.
Spjuvern(Jag förstår varför han kallas så) satt med tom blick och åt upp sin sush tallrik under håruppvisningen, därefter åt han min, och sen... så drar han kvick somen vessla sin hand tvärs över bordet och norpar en sushibit från tjejen brevid. Efter håruppvisandet pratade jag diskret med tjejen i fråga, förklarade att han är en otroligt bra människa men har ett sällsynt handikapp med märkliga impulser. Men han menade inget illa, Tjejen fick dåligt samvete för att hon blivit upprörd över den utvecklingsstördes beteende och vi nickade åt varandra i samförstånd och önskade varandra en trevlig kväll.
Sedan kom polisen, Dom tyckte att spjuvern var för snygg för att vara kvar på Ice så han fick följa med dom till stationen, dom tyckte att jag var oerhört konstig när jag var nykter och ansåg att jag nog festade på något annat eftersom jag har så stora pupiller (Vilket jag verkligen har konstant.) Jag blev hormonell och förbannad, framförallt när den kvinnliga polisen tvingade mig berätta mina receptbelagda mediciner & vad de är till för mitt i den lilla rutan där det är tillåtet att röka. Fruktansvärt kränkande, och jag tänker inte låta det gå förbi som ingenting.
Nåväl, sedan agerade me and me Julie lesbiskt lyckligt par framför en vänsterpartist som visade sig "ARBETA FÖR QUINNLIGA RÄÄÄTTIGHÄJJTER" Han tyckte vi var strålande vackra och lyckliga, och ville gärna vara vårt vittne.
En viss Björn höll på att bränna vår bluff men vi lyckades vända det till ett konstruktivt verbalt slagsmål om vilken trångsynt idiot han var som tyckte att vi var så vidriga och motbjudande.
Nåväl, På söndagen sov jag, vaknade, fick hem barnen, fick barnen i säng & därefter ytterligare ett hormonellt "Jag är så tjock och ful och min man kommer att lämna mig" anfall, så gummibollen kom förbi med sin gigantiska pudel och klappade på mig, hon lyckades hålla sig seriös ochförstående tills jag stortjutandes med snor över hela ansiktet hulkade fram "Och han har säkert hittat sin jävla dvärg & därför vill han inte träffa mig!"
Han kom förbi sen, och då blev allt bra. Någorlunda, tills imorse då jag vaknade och var tillfälligt vansinnigt tjocken stund till och grinade. Han är hemma, jag är nöjd, sjukt nöjd, jävligt glad. Jag har verkligen saknat honom.
Han är saklig och sätter mig på plats mycket vänligt men bestämt. Jag behöver det tror jag.
När han gått för att äta upp sin mormors mat tog jag en kaffe med min högt vördade älskade morbror på Hanssons
"Du är inte dum, du har bara lite otur när du tänker vet du!"
Bilder från lördagen, Jag var sjukt kvinnlig.
Jag är stolt över Julies kampvilja när det gäller att sluta röka.
Och min för den delen, det känns bra att vi är så otroligt målmedvetna
I love me Julie
Sedan smög han sig in, tyst och smidigt. Spjuvern, den okände,
Efter en 6a för Julie & ett glas Coca cola för mig, när polisbilarna lämnat oss så var
festen igång. Glada var vi & kvällen slutade lyckligt med frivilliga vittnen till vårt stundande bröllop.
Och nu är mannen hemma!!! Jag är en lycklig kvinna.
(Jag skulle anta att det är tobbe eller någon som tagit bilden, men jag googlade den och
är förmodligen inte den enda som tankat ner bilden. Så skjut mig.)
Det är något som jag aldrig kan förklara.
- Jag älskar dig mamma, säger han & sätter sig i mitt knä, stryker med den knubbiga handen över min kind, trasslar in ett finger i en hårslinga, utan att för den sakens skull släppa blicken från Bambi på Tvn, Han vill bara vara nära.
- Du är våran prinsessa. Och den bästa som finns. Säger den äldsta, och han ler med ögonen, ett leende som besvaras av ett extra hjärtslag i min kropp. Min äldsta son har haft förmågan att göra mig knäsvag sedan första gången han såg in i mina ögon. Det var i den stunden jag insåg, att i min famn vilade min framtid. Idag har jag två perfekta avbilder av mig själv. Och jag är den rikaste människan på jorden.
Ytterligare en kväll i östrogenets tecken
I love me Julie. Utan henne & hennes omsorger hade jag förmodligen fått ett hysteriskt anfall och gjort något otroligt drastiskt och säkerligen ohälsosamt (Det faktum att mitt jävla rökande, eller snarare ickerökande gått helt åt jävla helvete är ett säkert tecken på att alla onda profetior om mitt liv i skrivande stund med all garanti kommer att uppfyllas) '
Nå, svårt att känna hat till världen när man har ett paket daimglass framför sig med en enda sked till en enda människa - Mig. Jagälskar henne. Jag skulle kunna föda hennes barn för den här glassbyttan.
Jag har fått rehabilitera mig med godis, cocacola, saft, och nu glass.
Kvällens fråga är, kan man bli förstoppad så att detta på något sätt hindrar en mans två olika hjärnhalvor från att kommunicera? För känslan jag får av min beundrare är att han fan inte kan vara annat än just förstoppad.
Sista samtalet (Av tre under en halvtimma) gick det till såhär
"Får jag bjuda dig på disco?"
"nej, jag är med min väninna & hennes dotter. Jag ska inte ut ikväll"
"...Varför`?"
(Orkade inte svara. så otroligt korkad fråga - förstoppad. tyvärr fortsatte han)
"Men imorgon då?"
"Då ska jag ut med min POJKVÄNS bror & några till"
"Din... pojkväns bror? Varför?"
"För att min P-O-J-K-V-Ä-N är i Gran Canaria, han kommer hem vilken dag som helst"
Han blev sur. Jävla idiot. Förstoppad.
Andra gången jag fick ett smärre fall av aggressivitet orkar jag inte ens gå in på, men det var min heliga ko som allting handlade om och mina beskyddarhormoner över honom gjorde en Monster truck show i det bruna köket.
Nu kom dock sms om att allt var löst, jag behöver inte vara arg över det längre. Bra, ett bekymmer mindre.
(Glasspaus)
Lodjuret ringde "Du har ju varit förbannad i en vecka, chilla lite"
Inte helt sant men inte helt osant heller, av någon anledning så har vi mest haft kontakt när det varit något litet bekymmer som växt sig till ett gigantiskt berg (Tänk Himalaya) eller bara ett allmänt anfall av östrogenigt hormonellt utbrott.
Stackaren, Senast igår fick jag höra min exmans skrockande "Oj oj, jag måste verkligen gratulera honom"
Jag brukar faktiskt inte vara riktigt såhär spattig i vanliga fall, det handlar om en lättare medicinsk avgifning. Det går över.
Nå, gjorde ett deprimerande test på internet. 29% chans för mig & lodjuret. Skitkul.
Så nu ska me Julie spå vår framtid i tarotkort. Jag är sjukt nervös. Tänk om det bara blir döda ekorrar och typ gråtande träd. Men enligt våra stjärntecken så ser det ljust ut.
Shit, överdos av östrogen. Jag saknar honom verkligen.
En annan människa som iof alltid bör uppskattas ska hyllas extra idag. Grattis till licensen Broh! Jag är sjukt stolt över dig. Jag önskar dig lycka och jag är jävligt glad för din skull!! Tack för allt genom åren. Youre the shit!
00.50
Udda kort, men trotkorten visade positivt & stämde nog lite för bra med hur vi faktiskt är.
Jag kan sova lugnt inatt. Jag blir lite rädd för trolldomar & sånt, men glad när det faktiskt kommer ut något vettigt.
jag ska inte överanalysera. Det ska bli mitt nya mantra.
Shit. 6timmar till jag ska upp. jag borde sova. Varför gör jag inte det? Måste sluta med mina spontana sova-överallt-på-fel-tider övningar. Dåligt mönster.
01.08
Diskution under fläkten (Me Julie hade spått sin sjukt deprimerande framtid.
Julie "Den hängde eremiten, fan vad deprimerande" (Drog ett långt demostrativt bloss)
Jag "Du måste gifta dig med spjuvern"
Julie "Då kanske jag inte blir en ensam eremit i alla fall"
Tystnad
Jag "Jag hade eremitkräftor när jag var liten, en åt upp de andra, så vi hade en tjock eremitkräfta till slut istället för typ sju"
Julie "Han kanske hinner äta upp mig innan han hänger mig"
Jag nämnde inget då om det faktum att den sista tjocka eremitkräften frös ihjäl när jag lämnade balkongdörren öppen en dag. Det hade varit för deprimerande, eller en brutal hämnd ifall spjuvern i fråga faktiskt skulle hänga henne.
Me Julie, stackars ensamma eremit. Nu konstaterade korten att hon i förebyggande syfte skulle vara tvungen att bita i det sura äpplet innan hon faktiskt blev hängd.
Sjukt deprimerande. Jag hatar tarotkort. Vilket skit
(men jag måste hålla fast vid de positiva korten för mig & lodjuret, det kanske bara funkar på vissa.)
Me and me Julie
Mitt sluta-röka projekt börjar gå mer och mer åt helvete,
Pundarbrudar i natten
Fortfarande fnissiga och med darriga ben började jag & gummibollen raggla hemåt i natten, vi hann dock inte längre än till Åhlens då gummibollens mobil började ringa "Ska du prata i telefon ska jag också prata i tlefon" sa jag trotsigt och började fingra upp min mobil. Visste att min trogna ko faktiskt väntade sitt rutinmässiga samtal från mig innan jag går och lägger mig (Hon är den klassiska kvinnan som väntar med att sova tills hon hör att jag är hemma & säker) sjukt töntigt egentligen men oerhört charmigt. Nå, jag stannade upp i rörelsen med ett höjt ögonbryn, Gummibollens ansikte var en stel mask & ögonen började bli glansiga. Jag tänkte att nu jävlar är det kris&katstrof eller så är det någon ny pampersreklam som eggat igång de känsliga graviditetshormonerna. Dessvärre var det inte det sista utan det var en nära tjej till henne som var fast på holmen själv, rätt så kalas. Det var ju såklart inget annat att göra än att faktiskt styra stegen mot holmen i en takt lagom för att inte gummibollen skulle föda på plats. Det hade varit sjukt jobbigt med tanke på att det fan bara var snö öveerallt och tjejen var ju liksom fast där ute på holmen.
I en ändå jävligt imponerande fart var vi framme, hittade tjejen i fråga som inte bara visade sig vara full utan hade även haft såpass bra kväll att hon hunnit boffa i sig mängder bensin & ätit något "pyttepyttelitet piller me nå kryss på"
Jag rökte sansat min cigarett, hennes vansinneshistoria fortsatte mala på & jag kände att fan - Jag är & promenerar med mig själv för en sådär 10år sedan.
Jag ryckte in i samtalet, körde några vänliga verbala kängor och lyckades ändå på ett bra sätt förklara att hon nu var i en tid i livet där hon kunde välja att ta två vägar, varav den ena (som visseerligen är den lättaste & bekvämaste) skulle innebära att hon i bästa fall dör, i värsta fall öveerlever utan vänneer, släkt & familj som orkar bry sig.
"Brukar du sälja dig?" Frågade jag & tjejen nästan hoppade ur hennes höga stövlar och för korta kjol med tanke på årstiden. Hennes blick var brinnande när hon såg på mig "Verkligen inte, jag skulle aldrig sjunka så lågt"
Precis där jag ville ha henne. Lite jävlaranamma. Jag hade retat upp henne. Jag ryckte lätt på axlarna och fortsatte "Lätt att säga nu, fortsätt såhär några månadeer till så får du se. Det går fort nu förstår du... "
Mitt kängande & gummibollens kärleksfulla men bestämda omplåstrande fick henne redan när vi lämnade av henne att lova att hon skulle ta emot hjälp nu, att gummibollen skulle aktivt då försöka hjälpa henne, att hon inte skulle stöta bort den här gången igen.
Jag gav tjejen en kram, dunkade henne i ryggen och sa "Styr upp det här nu tjejen" Innan vi lämnade henne. Följde gummibollen vidare hem en bit på vägen, kramade henne länge. Pussade hennes huvud & kände hur hon sakta slappnade av.
Det jag skulle komma fram till var, att den blick jag fick av min gummiboll som var så tacksam. Det är den enda belöning jag behöver av mina vänner. Jag älskar er gränslöst allihopa & jag hoppas att ni vet det..
Det ironiska är att min mamma berättade så sent som idag att Bodens kommun valt att dra ned resurserna på missbruksvården, Jag blir så förbannad att jag löddrar & spottar fradga. Med tjejens avskalade blick fortfarande färsk på näthinnan & den enorma sorg jag alltid får leva med gällande de av mina vänner, tidigare inräknat i familjen som aldrig kom tillbaka, saknaden & sorgen finns alltid kvar. Även om man aldrig stannar upp utan malar på vidare.
Ett förhållande där den ena partern började manipulera, stjäla, ljuga, bedra, såra, kränka, förtrycka för att slutligen behöva ta sig till något fysisk. Triggat på substanseer som inte ska vara i en människas kropp naturlig väg... Allt det här kontra den nya vetskapen om att Bodens kommun uppmuntrar ytterligare missbruk får mig att tappa tilltron på världen ytterligare ett snäpp. Jag frågade min mamma något om väpnad revolution, hon såg på mig med en blick fylld av moderlig ömhet, stolthet & förståelse. Ett tyst samförstånd. Min mamma kan läsa av min ilska som en öppen bok, en gång blev jag arg & frågade henne varför i helvete det kunde tyckas vara så självklart att jag agerat som jag gjort vissa parter i mitt liv när jag själv inte kan förstå deet. Hon svarade lugnt "För att du är min dotter!"
Nu blev det seriöst, men det är viktiga sakeer. Jag ska fortsätta kämpa på med mitt jävla gymnasie, jag ska ta min förbannade socionomutbuildning & aktivt jobba för att hjälpa missbrukare & en dag styra upp hela jävla migrationsveerket.
Man kan inte rädda alla, men jag kan fan inte leva mitt liv och må bra om jag inte försöker.
Nu ska jag fortsätta städa, jag kom på att jag måste vara en myckeet sjuk människa som började fundera på lämplig frukost när jag skurade en potta på knä i ett badrum, katten glodde storögt på mig under en hylla. Det hade han gjort sedan jag började skaka röv till justin Timberlaker med ett storpack allrent i handen.
Frukosten blev kaffe & bulla. Jag måste se över mina matvanor.
(Btw, alla dubbla ee grejjer är inte menade. något myckeet märkligt med tangentbordet & jag orkar inte riktigt engagera mig i den lilla detaljen)
Bilderna som är för dagen är en påminnelse att vi alla varit unga & dumma. För dom som känt mig längre kan det vara jobbiga såväl som glada minnen. Huvudsaken är att tiden är över & jag kan idag bland annat faktiskt har en kropp med normalvikt.. Tur det, för jag var fan riktigt ful på den tiden.
I en ändå jävligt imponerande fart var vi framme, hittade tjejen i fråga som inte bara visade sig vara full utan hade även haft såpass bra kväll att hon hunnit boffa i sig mängder bensin & ätit något "pyttepyttelitet piller me nå kryss på"
Jag rökte sansat min cigarett, hennes vansinneshistoria fortsatte mala på & jag kände att fan - Jag är & promenerar med mig själv för en sådär 10år sedan.
Jag ryckte in i samtalet, körde några vänliga verbala kängor och lyckades ändå på ett bra sätt förklara att hon nu var i en tid i livet där hon kunde välja att ta två vägar, varav den ena (som visseerligen är den lättaste & bekvämaste) skulle innebära att hon i bästa fall dör, i värsta fall öveerlever utan vänneer, släkt & familj som orkar bry sig.
"Brukar du sälja dig?" Frågade jag & tjejen nästan hoppade ur hennes höga stövlar och för korta kjol med tanke på årstiden. Hennes blick var brinnande när hon såg på mig "Verkligen inte, jag skulle aldrig sjunka så lågt"
Precis där jag ville ha henne. Lite jävlaranamma. Jag hade retat upp henne. Jag ryckte lätt på axlarna och fortsatte "Lätt att säga nu, fortsätt såhär några månadeer till så får du se. Det går fort nu förstår du... "
Mitt kängande & gummibollens kärleksfulla men bestämda omplåstrande fick henne redan när vi lämnade av henne att lova att hon skulle ta emot hjälp nu, att gummibollen skulle aktivt då försöka hjälpa henne, att hon inte skulle stöta bort den här gången igen.
Jag gav tjejen en kram, dunkade henne i ryggen och sa "Styr upp det här nu tjejen" Innan vi lämnade henne. Följde gummibollen vidare hem en bit på vägen, kramade henne länge. Pussade hennes huvud & kände hur hon sakta slappnade av.
Det jag skulle komma fram till var, att den blick jag fick av min gummiboll som var så tacksam. Det är den enda belöning jag behöver av mina vänner. Jag älskar er gränslöst allihopa & jag hoppas att ni vet det..
Det ironiska är att min mamma berättade så sent som idag att Bodens kommun valt att dra ned resurserna på missbruksvården, Jag blir så förbannad att jag löddrar & spottar fradga. Med tjejens avskalade blick fortfarande färsk på näthinnan & den enorma sorg jag alltid får leva med gällande de av mina vänner, tidigare inräknat i familjen som aldrig kom tillbaka, saknaden & sorgen finns alltid kvar. Även om man aldrig stannar upp utan malar på vidare.
Ett förhållande där den ena partern började manipulera, stjäla, ljuga, bedra, såra, kränka, förtrycka för att slutligen behöva ta sig till något fysisk. Triggat på substanseer som inte ska vara i en människas kropp naturlig väg... Allt det här kontra den nya vetskapen om att Bodens kommun uppmuntrar ytterligare missbruk får mig att tappa tilltron på världen ytterligare ett snäpp. Jag frågade min mamma något om väpnad revolution, hon såg på mig med en blick fylld av moderlig ömhet, stolthet & förståelse. Ett tyst samförstånd. Min mamma kan läsa av min ilska som en öppen bok, en gång blev jag arg & frågade henne varför i helvete det kunde tyckas vara så självklart att jag agerat som jag gjort vissa parter i mitt liv när jag själv inte kan förstå deet. Hon svarade lugnt "För att du är min dotter!"
Nu blev det seriöst, men det är viktiga sakeer. Jag ska fortsätta kämpa på med mitt jävla gymnasie, jag ska ta min förbannade socionomutbuildning & aktivt jobba för att hjälpa missbrukare & en dag styra upp hela jävla migrationsveerket.
Man kan inte rädda alla, men jag kan fan inte leva mitt liv och må bra om jag inte försöker.
Nu ska jag fortsätta städa, jag kom på att jag måste vara en myckeet sjuk människa som började fundera på lämplig frukost när jag skurade en potta på knä i ett badrum, katten glodde storögt på mig under en hylla. Det hade han gjort sedan jag började skaka röv till justin Timberlaker med ett storpack allrent i handen.
Frukosten blev kaffe & bulla. Jag måste se över mina matvanor.
(Btw, alla dubbla ee grejjer är inte menade. något myckeet märkligt med tangentbordet & jag orkar inte riktigt engagera mig i den lilla detaljen)
Bilderna som är för dagen är en påminnelse att vi alla varit unga & dumma. För dom som känt mig längre kan det vara jobbiga såväl som glada minnen. Huvudsaken är att tiden är över & jag kan idag bland annat faktiskt har en kropp med normalvikt.. Tur det, för jag var fan riktigt ful på den tiden.
Kaniner, Grädde, sexiga sms på en torsdagkväll
dagen som började i total katastrof och misär av förlorade hästar & diverse andra saker som fick jorden att rasa samman så blev jag till slut räddad av den fantastiska gummibollen, stegen tog oss till kvinnan-medkroppen & nu sitter jag med hennes lilla laptop i hennes kök med bajsbruna sjukt snygga tapeter.
Nog beskrivet av omgivningen & låt oss komma till sak. Direkt vi kom innanför dörren började jag klä av mig kläderna, av någon anledning så slutar det alltid så. Min fantastiska kropp till kvinna har liksom den effekten, ganska fort fick gummibollen syn på ett par kaninöron som visade sig härstamma från göteborg, Strategiskt utplacerad på bordet var även en burk med sprutgrädde. Hela dagen var räddad, två redanmammor & en blivande mamma en torsdagkväll i nykterhetens tecken kan bara sluta på ett sätt med sådan rekvisita. Totalt sammanbrott i ett töcken av kaninöron och vispgrädde plus en kamera, illaluktande armesockar & mitt spontana flåsande i örat på kroppkvinnan (måste hitta ett nytt namn åt henne. Det får bli Mistress från&med nu)
Självklart var jag tvungen att informera mitt Lodjur långtbortåthelvete om våra förehavanden, Så han inte skulle tro det handlade om otrohet eller liknande, Totalt misslyckande. Han ligger nu & är övertygad om att vi har haft hett lesbiskt sex.
Efter några heta sms så blev det lite för brutalt från min sida kanske, med spänning väntade vi på ett svar. Svaret dröjde, jag funderade om jag gått över någon magisk gräns i männens mystik (dom säger att kvinnor är besvärliga liksom. pah!)
Jag "Han kanske blev generad"
Mistress "Eller så runkar han"
Svaret kom till slut, det var bra. Han vann den omgången med en smidig vändning.Om han dessutom hann med att dra en handfralla, ruska tuppen liksom däremellan så blir jag bara mer imponerad av mitt lodjurs överlevnadsinstinkt. Jag tror ändå han är ganska glad att han befinner sig på ett avstånd så långt att han verkligen inte kan agera på något sätt i de stora frågor som kretsar oss kvinnor emellan en kväll som denna.
På lördag ska min mistress vara hårmodell, jag ska agera hennes personliga manager och vifta med vispgrädde så hon slappnar av på catwalken. I värsta fall får jag ta på kaninöronen också, då kommer hon fixa allt galant av bara farten.
För som ni kommer se av bilderna nedan, kan man inte annat än bli avslappnad som efter en orgasm när man ser det sensuella lugn som vi sjukt fräscha kvinnor utstrålar idag.
Hästen fick vänta en gång till.
Igår pratade jag med en gammal arbetskamrat till mig, hon tyckte jag ska rehabilitera mig från mitt ex & hans bravader bland hästdynga & varma mular som blåser snor på utsträckta händer. Jag sa "Ring mig imorgon, klart jag kommer"
Dessvärre så var min natt rätt förstörd, först dog min nyvunna lycka när Scarface vägrade fungera, Alltså var min filmtittar plan för natten helt körd. Jag ville gråta men såg Csi och fick en sjuk olustig känsla i kroppen när jag sög ur apelsinsaft i samma stund som Grissom sög ut var från ett infekterat sår.
Därefter la jag mig faktiskt och sov, helt okej tid att somna på ändå, jag hade förmodligen orkat med hästar & rehabilitering om det inte vore för att min i vanliga fall rätt älskade somaliska hustomte ringde strax vid 02.30 och kvittrade glatt "kom ner och rök jag är utanför din port"
Jävla idiot. Jävla,Jävla idiot
"Vadfan jag sover ju för helvete!"
"Jag hör det, men kom ner i alla fall."
"Jag sover, är du helt jävla störd?"
Han tog inte mitt morrande på allvar, utan skrattade åt mig.
Jag kom inte på något lämpligt straff just då. Men nu idag är allting självklart.
Hans nya namn kommer vara ABEN.
Kanske Apen på en bra dag, men det är jävligt tveksamt.
Han sabbade min dejt med hästen.
När hästkvinnan ringde så kollade jag ut genom fönstret, tänkte hur kallt det var på golvet och hur ännu kallare det säkert var bland hästarna & deras bajs, så jag avböjde en aning skamset. Det är nämligen andra gången nu.
Nu ska jag se vad min exman har i sitt skafferi. Jag är hungrig som fan,.
Nedan kommer ytterligare några inte helt inkompetenta bloggare, Kan vara värt att kolla på.
http://www.finest.se/userBlog/?uid=31080
- Fantastiskt bara, läs den
angelinafredriksson.blogg.se
- Hon ser på svenska dokusåpeprogram, men det är enda nackdelen. I övrigt är hon en grym tjej
Bodens egna Sex&The city Samantha
http://metakognitation.blogg.se/
- Han gillar djupa teorier och svåra ord. Kan vara rätt långdraget men jag känner skyldigheten att länka till honom
som exfru & mamma till hans barn
Bjuder på lite gamla godingar i bildväg idag.
Dessvärre så var min natt rätt förstörd, först dog min nyvunna lycka när Scarface vägrade fungera, Alltså var min filmtittar plan för natten helt körd. Jag ville gråta men såg Csi och fick en sjuk olustig känsla i kroppen när jag sög ur apelsinsaft i samma stund som Grissom sög ut var från ett infekterat sår.
Därefter la jag mig faktiskt och sov, helt okej tid att somna på ändå, jag hade förmodligen orkat med hästar & rehabilitering om det inte vore för att min i vanliga fall rätt älskade somaliska hustomte ringde strax vid 02.30 och kvittrade glatt "kom ner och rök jag är utanför din port"
Jävla idiot. Jävla,Jävla idiot
"Vadfan jag sover ju för helvete!"
"Jag hör det, men kom ner i alla fall."
"Jag sover, är du helt jävla störd?"
Han tog inte mitt morrande på allvar, utan skrattade åt mig.
Jag kom inte på något lämpligt straff just då. Men nu idag är allting självklart.
Hans nya namn kommer vara ABEN.
Kanske Apen på en bra dag, men det är jävligt tveksamt.
Han sabbade min dejt med hästen.
När hästkvinnan ringde så kollade jag ut genom fönstret, tänkte hur kallt det var på golvet och hur ännu kallare det säkert var bland hästarna & deras bajs, så jag avböjde en aning skamset. Det är nämligen andra gången nu.
Nu ska jag se vad min exman har i sitt skafferi. Jag är hungrig som fan,.
Nedan kommer ytterligare några inte helt inkompetenta bloggare, Kan vara värt att kolla på.
http://www.finest.se/userBlog/?uid=31080
- Fantastiskt bara, läs den
angelinafredriksson.blogg.se
- Hon ser på svenska dokusåpeprogram, men det är enda nackdelen. I övrigt är hon en grym tjej
Bodens egna Sex&The city Samantha
http://metakognitation.blogg.se/
- Han gillar djupa teorier och svåra ord. Kan vara rätt långdraget men jag känner skyldigheten att länka till honom
som exfru & mamma till hans barn
Bjuder på lite gamla godingar i bildväg idag.
Fortsättningen på Onani.
Mina onani bekymmer tycks ha fått världen att öppna sina ögon för det faktum att alla människor inte uppskattar det som torde vara självklart. Jag har fått många kreativa tankar & förslag på hur jag ska kunna förgylla mina ensamma dagar. vad alla dock är överens om är att jag måste sluta tänka "men jag kissar ju där"
Strax efter att jag skrivit nedanstående inlägg hos min fantastiska kvinna som håller vikten trots att hon bor dörr i dörr med Bodens bästa kiosk så dundrade nästa kvinna in med bebis under armen och tog diskborsten i den andra. Tre tjejer & två småbarn, givetvis blev det bara prat om onani, skor, kläder, sex & män i allmänhet. Jag hade lite svårt att formulera min osäkerhet gällande hela onani grejjen inför denna söta bakelse med bebis & diskborste. Vi gick nämligen skolan tillsammans och efter det har vi bara träffats 4korta gånger (sedan högstadiet alltså)
två gånger i fyllan (varav en jag lackade på en fruktansvärt ful nazist som jag gett onda ögat sedan vi var pyttisar) alltså, inte den charmigaste sidan av mig. För visst har vi alla våra dåliga sidor, mina dåliga sidor syns bara bland dåliga människor. I övrigt är jag bara perfekt. Den första nyktra gången var på Hanssons med mina vilda banditer till söner, hennes lilla pirat till bebis, en gravid kvinna & såklart kvinnan-med-kroppen-trots-kiosken
Nåväl, vi var överens om att alla killar inte behövde vara snygga för att man kan ligga med dom. Och det är ju då inte bara sympatiskäl utan att det faktiskt är lite charmigt när dom ser lite retarded ut. Tror det väcker kvinnans moderkänslor och förklarar i alla fall en hel del gällande mitt senaste 9månaders förhållande. För det kan bara vara den här "Nej men lilla vännen, det blir nog bra" moderskänslorna. Att vara retard är ok. Det är alla spädbarn.
Shit, vet inte vad jag skulle komma fram till.
Ah. Kiosk-kropp-trots-allt kvinnan gav mig tips på duschen, att mysa lite med sådär. Det tog lång tid innan jag fattade att det inte var själva slangen hon pratade om utan själva strålen. Det verkade ju ganska vettigt ändå, sedan kom nästa fråga "Vad ska man tänka på?" Och sedan gick samtalet vidare till hur mycket bättre mjukporr är än porr där man bara ser guppande rövar och in & ut bankande på ett köttigt sår.
Min ömma spansktalande moster skrev till mig igår & hyllade min blogg, tyckte att jag kanske skulle ägna mig åt att skriva böcker. Det hade varit schysst, kan se mig med en fruktburk, en back cocacola zero och ett tangentbord. Men jag hoppas att hon får behålla den tanken efter de nu två kommande inläggen därefter. Men min moster är en väldigt fri själ så att säga. En konstnär, alltså måste hon tycka att sex & onani är bra (Annars lär jag väl märka den dag jag inte blir bjuden på jordgubbar och socker under sommardagarna hos mormor&morfar)
Bilderna som kommer läggas upp är dedikerade till kvinnan-med-kroppen, tagna i ett sanslöst anfall av att skita östrogen med min högt vördade gummiboll.
Peace
Strax efter att jag skrivit nedanstående inlägg hos min fantastiska kvinna som håller vikten trots att hon bor dörr i dörr med Bodens bästa kiosk så dundrade nästa kvinna in med bebis under armen och tog diskborsten i den andra. Tre tjejer & två småbarn, givetvis blev det bara prat om onani, skor, kläder, sex & män i allmänhet. Jag hade lite svårt att formulera min osäkerhet gällande hela onani grejjen inför denna söta bakelse med bebis & diskborste. Vi gick nämligen skolan tillsammans och efter det har vi bara träffats 4korta gånger (sedan högstadiet alltså)
två gånger i fyllan (varav en jag lackade på en fruktansvärt ful nazist som jag gett onda ögat sedan vi var pyttisar) alltså, inte den charmigaste sidan av mig. För visst har vi alla våra dåliga sidor, mina dåliga sidor syns bara bland dåliga människor. I övrigt är jag bara perfekt. Den första nyktra gången var på Hanssons med mina vilda banditer till söner, hennes lilla pirat till bebis, en gravid kvinna & såklart kvinnan-med-kroppen-trots-kiosken
Nåväl, vi var överens om att alla killar inte behövde vara snygga för att man kan ligga med dom. Och det är ju då inte bara sympatiskäl utan att det faktiskt är lite charmigt när dom ser lite retarded ut. Tror det väcker kvinnans moderkänslor och förklarar i alla fall en hel del gällande mitt senaste 9månaders förhållande. För det kan bara vara den här "Nej men lilla vännen, det blir nog bra" moderskänslorna. Att vara retard är ok. Det är alla spädbarn.
Shit, vet inte vad jag skulle komma fram till.
Ah. Kiosk-kropp-trots-allt kvinnan gav mig tips på duschen, att mysa lite med sådär. Det tog lång tid innan jag fattade att det inte var själva slangen hon pratade om utan själva strålen. Det verkade ju ganska vettigt ändå, sedan kom nästa fråga "Vad ska man tänka på?" Och sedan gick samtalet vidare till hur mycket bättre mjukporr är än porr där man bara ser guppande rövar och in & ut bankande på ett köttigt sår.
Min ömma spansktalande moster skrev till mig igår & hyllade min blogg, tyckte att jag kanske skulle ägna mig åt att skriva böcker. Det hade varit schysst, kan se mig med en fruktburk, en back cocacola zero och ett tangentbord. Men jag hoppas att hon får behålla den tanken efter de nu två kommande inläggen därefter. Men min moster är en väldigt fri själ så att säga. En konstnär, alltså måste hon tycka att sex & onani är bra (Annars lär jag väl märka den dag jag inte blir bjuden på jordgubbar och socker under sommardagarna hos mormor&morfar)
Bilderna som kommer läggas upp är dedikerade till kvinnan-med-kroppen, tagna i ett sanslöst anfall av att skita östrogen med min högt vördade gummiboll.
Peace
Onani.
Jag hade visserligen vaknat litegrann, inte tillräckligt mycket för att faktiskt orka ta mig till toaletten för att morgonkissa, men tillräckligt mycket för att besluta att jag nog skulle sova en stund och försöka tvinga mig tillbaka till den fantastiska sexdröm jag vaknat upp ur, när telefonen ringde, Det var en gammal vän (Nybliven mamma för första gången) med lätt panik i rösten, hennes bebis var sjuk för första gången. Till råga på detta så hade hennes son dessutom fått sin vaccinationsspruta under gårdagen. Detta innebär bara en sak: Hon var givetvis förkrossad. (Det är ju så lätt att ens lilla barn är döende när man har alla hormoner utanför kroppen 24/7. Tro mig, jag vet)
Efter att ha lyckats lugna kvinnan och rabbla fram hela "Håll honom sval, prova droppa bröstmjölk i näsan och köp en snorsug i värsta fall, finns på apoteket. Lägg böcker under huvudändan av sängen blablabla" så var hennes andning åter normal och vi kunde lägga på.
Jag sträckte på mig som en katt, konstaterade att jag gjort dagens första goda gärning utan att ens behöva kliva upp ur sängen. Jag var nöjd, kissnödigheten hade ännu inte nått den kritiska gräns då blåsan hotar sprängas, och det återkommande minnet av min dröm fick mig att ytterligare en gång försöka somna.
Pling, sms.
En enda meningoch mitt underliv fick hicka. Jag tappade andan och försökte under några panikslagna sekunder komma på ett väl formulerat svar som inte skrek "VAD FAN GÖR DU I ETT ANNAT LAND? VARFÖR I HELVETE LIGGER DU INTE HÄR OCH GÖR DIN PLIKT SOM MAN, TILLFREDSTÄLLER DIN KVINNA MED UNDERBART, HÅRT, KÄRLEKSFULLT SEX"
svaret blev ändå sliskigt och som taget ur någon porrnovell på internet skrivet av en 14årig pojke.
Jag var förkrossad, förkrossad över bristen av sex & det faktum att jag åt upp den sista risgrynsgröten inatt. Jag pratade med min ko. "Onani för fan, Gör som oss andra"
Jag hatar onani, jag tycker att det är helt i sin ordning & avundas andra som faktiskt kan. Jag har det som en av mina jävligaste fobier. Inte nog med att tanken på att pilla på sig själöv är äcklig, så verkar det jävligt tråkigt. Därför överlåter jag det alltid till partnern i fråga. Nå, det här lodjuret i alla fall passar rent sexuellt ihop med mig på ett sätt som skulle kunna gå till historien, och jag har blivit galet bortskämd med ständigt bra sex. Frustrationen gick inte att beskriva. Jag drog ett djupt andetag,
"Jag gör det. Jag ringer sen"
"BRA!! Jag tror på dig. Du fixar det här"
Det gjorde jag inte. Jag kräktes istället och lusten var som bortblåst.
Därefter gick jag och gjorde ett gott intryck hos en arbetsgivare, dessvärre ringde ovan nämnda ko under tiden och skulle fråga hur mitt pillande på mig själv gått, Jag sänkte snabbt ljudet på telefonenm log mitt vänligaste leende för att inte arbetsgivaren skulle få bort det positiva intrycket av mig samtidigt som jag tänkte "Jag hatar dig, jag hatar dig så mycket. Vad vacker du skulle vara överkörd på E4:an"
Lyckades klämma fram med fluffiga, snälla rösten "Jag ringer dig sen gumman.
svaret blev "Men nej!" det går inte. hihi grannens hund alltså"
(Hund som hysteriskt skällde i bakgrunden. Jag hatade den lika intensivt som kon i fråga och tänkte att dom kunde nog dö tillsammans.)
Min koncentration var som bortblåst och jag insåg att det enda jag nu kunde göra var att luta mig tillbaka i stolen och köra på min kvinnlighet (Jag borde ha tagit de seriösa högklackade stövlarna) så jag la benen sådär sexigt över varandra, lutade huvudet lätt åt sidanoch tindrade med mina gröna ögon. Det fick funka. Han skulle höra av sig.
Ringde kon på vägen ut. Förklarade att jag hatade henne och mötte sedan upp min kvinna på det lokala SUPERHETA cafeet i Boden. Hanssons, Efter en incident med ett äpple som föll till golvet, ett gråtande barn & rökfylla av 6 bloss (Det går ju framåt, 6 bloss & klockan är snart 15.00) så drog vi vidare och inhandlade mat
telefonen ringde, min störste beundrare ringde & frågade om jag fortfarande var med lodjuret, och var noga med att påpeka att han & hans kompisar gärna skulle älska mig i nöd & lust för resten av livet och behandla mig som den prinsessa jag är. Fint, snällt, gulligt. Javisst. Om det inte vore för att jag fått höra samma sak jag vet inte hur mycket, hur länge nu. Man tröttnar faktiskt, snart vill jag inte ens leka hans vän längre.
Nu är mitt största bekymmer hur jag ska få någon att mata mig med ett skrovmål. Jag är sjukt sjukt sugen på skrov. Jag ser en ridå av underbar smältost för min blick. åååh. ost.
Om någon har ett konkret förslag på hur man kommer över skräcken för onani, så snälla berätta. Helst innan lördag
Första inlägget.
Jag har så sjukt storslagna planer för min blogg, så storslagna att jag inte ens kunde komma på en bra eller passande rubrik. Jag har ofta problem med rubriker då dessa ska vara så sjukt utmärkande att man kan se statistiken på sin blogg skjuta i höjden. Jag har förstått att det är det som bloggande handlar om.
Jag tänket att jag börjar med mitt senaste projekt (Ett sedan många gånger tidigare påbörjat & avslutat projekt också för den delen) - Jag ska sluta röka.
Sedan 11år tillbaka har jag njutit av min trogna vana, den lilla trygghetskänslan av att ha någonting vilandes mellan fingrarna, kärleken till första morgonciggen, hatet till att stinka röv ur käften men känna gemenskapen bland alla andra illaluktande människor. Rökare emellan är allting okej, det är en förståelse och kärlek som inte liknar något annat. Fantastiskt helt enkelt.
Men, nu är det dags och jag har fan inte mycket till val. Nu ska jag bli en sån där duktig mamma, som varken röker eller dricker. Som faktiskt försöker att använda de där jävla överfrysta påsarna med grönsaker längst in i kylen & ge ungarna något som liknar en tallriksmodell. Jag själv har aldrig ätit grönsaker, jag hatar grönsaker som andra människor kan hata livet. När till och med McDonalds för fan börjar göra mat enligt tallriksmodellen så börjar det dåliga samvetet skava lite extra och jag inser att det här "Dom får ju ändå i sig rätt kost på dagis & skola" inte riktigt funkar. Mina barn kan inte enbart äta kött, kött, kött & fisk. Äldsta sonen har visserligen kunnat börja säga ifrån själv & påpeka att "Mamma, vi kan ju köpa majskolvar, och broccoli är gott. Jag lovar"
Så självklart får han sina majskolvar & broccoli. Men stunderna när min dominanta sexåring följer med och handlar blir mindre & mindre.
Nå, det var inte alls det här jag skulle tala om. Idag har jag varit sjukt social. Faktum är att jag inte besökt mitt hem på många, många timmar. När morgonens första möte var avklarat drog jag till min kalaspingla och hennes hysteriskt söta dotter som genast satte mig i arbete med pärlhalsband, mamman i fråga såg mest trött ut & irriterad över mitt vansinnigt hurtiga humör på vad hon tycktes anse var en okristerlig tid att vara glad, framåt och sminkad på.
Därefter var det dags för nästa möte och sedan iväg genom skogarna med min aningen fantastiska morbror, färden tog oss till morfar där det skottades snö och serverades god mat (Dvs min morbror på diet skottade, jag käkade mig fet och konstaterade att vågen går uppåt)
Sedan körde vi raggen, träffade en släkting jag inte sett på många år vars gravida fru är beräknad föda honom sitt första barn idag, Jag gratulerade och frågade om han skulle vara med på förlossningen. Och det var ju klart han skulle, Jag log glatt och kläckte ut mig "Vad kul!! Min exman säger att det ser ut som man spyr från underlivet när vattnet går!"
(Ordet underliv var ett förfinande, man vet ju aldrig vem som läser bloggen & i vilken ålder de är)
Sedan vidare till Tobbe, även kallad "Djuret" i vissa kretsar, ( Jag & min ko vet dock att han är en lemur) Anyway, han serverade kaffe och gav fantastiska kommentarer som "Va? Har du kanyler med dig?"
Det går inte att beskriva så kul som det faktiskt var när hans min var helt bestört. Som om hela hans värld rasat samman och jag helt plötsligt var från en annan & helt oacceptabel planet.
Vad som hände därfter var att jag träffade min gummiboll och studsade på promenad som tog oss till det beryktade holmen, där vi pligade på spenes dörr. Han tog inte emot oss med ett leende, snarare en min som sa "Varför har jag inte dödat er vid tidigare tillfälle?" Jag gav honom en kram, pladdrade på, körde en improviserad exotisk dans och konstaterade att han inte heller hade mycket mat så jag får gå hungrig härifrån.
Spene hatar oss, jag & gummibollen har helt förstört hans frid. Hans planer raserades. Vi har intepratat med varandra på flera veckor och jag skulle tro att nästa gång vi hör av varandra efter den här kvällen är när jag skickar ett surt "Grattis på födelsedagen" i sommar då han fyller år. Och detta enbart för att jag på grund av mitt redan dåliga samcvete för vår sviktande relation lagt in en påminnelse i kalendern på mobilen.
Mitt lodjur, det fantastiska är långt bort åt helvete, lapar sol, glassar runt i shorts, smuttandes på en drink och spanar efter dvärgar. Jag längtar efter att få se dom långa, sjukt snygga benen intrasslade i mina lakan på morgonen.
Och jag saknar den där vansinniga blå blicken som klär av mig på alla sätt det går att klä av en människa med ett ögonkast. Mums.
4dagar kvar& jag kommer hinna reta gallfeber på min omgivning med min mani otaliga gånger.
Jag tänket att jag börjar med mitt senaste projekt (Ett sedan många gånger tidigare påbörjat & avslutat projekt också för den delen) - Jag ska sluta röka.
Sedan 11år tillbaka har jag njutit av min trogna vana, den lilla trygghetskänslan av att ha någonting vilandes mellan fingrarna, kärleken till första morgonciggen, hatet till att stinka röv ur käften men känna gemenskapen bland alla andra illaluktande människor. Rökare emellan är allting okej, det är en förståelse och kärlek som inte liknar något annat. Fantastiskt helt enkelt.
Men, nu är det dags och jag har fan inte mycket till val. Nu ska jag bli en sån där duktig mamma, som varken röker eller dricker. Som faktiskt försöker att använda de där jävla överfrysta påsarna med grönsaker längst in i kylen & ge ungarna något som liknar en tallriksmodell. Jag själv har aldrig ätit grönsaker, jag hatar grönsaker som andra människor kan hata livet. När till och med McDonalds för fan börjar göra mat enligt tallriksmodellen så börjar det dåliga samvetet skava lite extra och jag inser att det här "Dom får ju ändå i sig rätt kost på dagis & skola" inte riktigt funkar. Mina barn kan inte enbart äta kött, kött, kött & fisk. Äldsta sonen har visserligen kunnat börja säga ifrån själv & påpeka att "Mamma, vi kan ju köpa majskolvar, och broccoli är gott. Jag lovar"
Så självklart får han sina majskolvar & broccoli. Men stunderna när min dominanta sexåring följer med och handlar blir mindre & mindre.
Nå, det var inte alls det här jag skulle tala om. Idag har jag varit sjukt social. Faktum är att jag inte besökt mitt hem på många, många timmar. När morgonens första möte var avklarat drog jag till min kalaspingla och hennes hysteriskt söta dotter som genast satte mig i arbete med pärlhalsband, mamman i fråga såg mest trött ut & irriterad över mitt vansinnigt hurtiga humör på vad hon tycktes anse var en okristerlig tid att vara glad, framåt och sminkad på.
Därefter var det dags för nästa möte och sedan iväg genom skogarna med min aningen fantastiska morbror, färden tog oss till morfar där det skottades snö och serverades god mat (Dvs min morbror på diet skottade, jag käkade mig fet och konstaterade att vågen går uppåt)
Sedan körde vi raggen, träffade en släkting jag inte sett på många år vars gravida fru är beräknad föda honom sitt första barn idag, Jag gratulerade och frågade om han skulle vara med på förlossningen. Och det var ju klart han skulle, Jag log glatt och kläckte ut mig "Vad kul!! Min exman säger att det ser ut som man spyr från underlivet när vattnet går!"
(Ordet underliv var ett förfinande, man vet ju aldrig vem som läser bloggen & i vilken ålder de är)
Sedan vidare till Tobbe, även kallad "Djuret" i vissa kretsar, ( Jag & min ko vet dock att han är en lemur) Anyway, han serverade kaffe och gav fantastiska kommentarer som "Va? Har du kanyler med dig?"
Det går inte att beskriva så kul som det faktiskt var när hans min var helt bestört. Som om hela hans värld rasat samman och jag helt plötsligt var från en annan & helt oacceptabel planet.
Vad som hände därfter var att jag träffade min gummiboll och studsade på promenad som tog oss till det beryktade holmen, där vi pligade på spenes dörr. Han tog inte emot oss med ett leende, snarare en min som sa "Varför har jag inte dödat er vid tidigare tillfälle?" Jag gav honom en kram, pladdrade på, körde en improviserad exotisk dans och konstaterade att han inte heller hade mycket mat så jag får gå hungrig härifrån.
Spene hatar oss, jag & gummibollen har helt förstört hans frid. Hans planer raserades. Vi har intepratat med varandra på flera veckor och jag skulle tro att nästa gång vi hör av varandra efter den här kvällen är när jag skickar ett surt "Grattis på födelsedagen" i sommar då han fyller år. Och detta enbart för att jag på grund av mitt redan dåliga samcvete för vår sviktande relation lagt in en påminnelse i kalendern på mobilen.
Mitt lodjur, det fantastiska är långt bort åt helvete, lapar sol, glassar runt i shorts, smuttandes på en drink och spanar efter dvärgar. Jag längtar efter att få se dom långa, sjukt snygga benen intrasslade i mina lakan på morgonen.
Och jag saknar den där vansinniga blå blicken som klär av mig på alla sätt det går att klä av en människa med ett ögonkast. Mums.
4dagar kvar& jag kommer hinna reta gallfeber på min omgivning med min mani otaliga gånger.
