Kli i ögonen

Jag är på kalas och har ont i ögonen, det gör mig ledsen för jag börjar se ett mönster att det kliar i mina ögon varje gång jag besökar min gummiboll. Jag tror det är hennes gigantiska pudel som kastar sina hudavlagringar i ögonen på mig, förmodligen någon slags hämnd för att jag inte låter honom nosa på min jacka som han finner fantastiskt intressant. Jg tror på reinkarnation och jag är helt övertygad om att den lilla pudeln varit ficktjuv i sitt tidigare liv, för han siktar alltid på fickorna.
Nåväl, kalas som sagt. Gummibollen blir tjugoåtta hedersvärda år idag, hipphipp hurra!
jag älskar att ge paket och både hon och min snygga man har redan fått sina presenter. Bollen fick en temperaturanka till då bebisen kommer, som visar om vattnet är för varmt eller bra att bada bebisen i då lillen kommer =)
Mannen fick en mycket genomtänkt gåva, han är den manligaste mannen någonsin. Men han är inte så ball när han sover, det är faktiskt ett väldans gnäll & gny för att han fryser så mycket, så jag köpte honom en mycket stilig pyamas.

Igår fick jag ett hormonellt utbrott som inte går att jä mföras med något tidigare i hela mitt liv, det var så sjukt, så vansinnigt och så mardrömslikt. Jag blev så sjukt sugen på en ost & bacon korv från statoil. Och det var inte så att jag var jättesugen utan det var en abstinens utan dess like. jag grät hysteriskt och försökte ringa min karl. helt utan någon vidare framgång, hans telefon var avstängd & jag blev ä mer hysterisk. Tårarna sprutade och jag var så sårad, "Det känns som om han kört en kniiiiv i bröstet på mig" bölade jag till Julie i telefonen, Min älskade amazonkvinna drog kvickt på sig krigarmunderingen i form av sina boots med klack, tog sin medhjälpare Don West med sig i en skututryckning till statoil. en kvinna var i nöd! Och när jag öppnade dörren med tårfyllda ögon var det som en uppenbarelse, hon sken som en ängel, log milt överseende och sträckte över korven i min hand. Mitt hjärta fylldes av kärlek och jag mumlade fram "Jag älskar dig" med snor och tårindränkta läppar. Hennes leende steg ytterligare och hon tillade med ett lätt sting av bitterhet i rösten "Ingen fara, hälsa din man att jag hatar honom just nu"
Jag nickade tacksamt och sa "Det ska jag göra"
Don West såg ut som att han aldrig haft så kul i hela sitt liv ( I alla fall inte sedan den bisarra versionen av emil i lönnerberga är pappan skjuter skallen av diverse djur och liknande) och sa roat "men det är ju bara en korv!!"
Paniken steg i Julies ögon och hon tog ett skyddande steg mot honom och sa snabbt "nej, nej säg inte så.. det sa jag också" medan jag började morra och bygga upp ett försvar om att det faktiskt inte alls "bara var en korv" så skyndade dom med att stänga dörren och försvinna hemåt i natten-

idag är givetvis hela situationen fruktansvärt pinsam, men jag kan ändå inte glömma den där fruktansvärda känslan. Det låter ju sjukt fånigt, men det var så hemskt, så fruktansvärt hemskt. och egentligen är det inte mer än rätt att Julie blev den som gick genom stan för att köpa mig en korv då jag fick stå ut med hennes enorma aggressionsproblem i förrgår, då jag på riktigt blev rädd för henne och verkligen undrade hurvida det var min kvinna eller faktiskt något urtidsmonster typ Katla som till och med hatade min morbrors hund som inte är mycket till hund utan mer som en fånig råtta (och dessutom snart 11år och ser ut som en lång korv med cockerspaniel öron med utstående ögon)
När hon otroligt otaktiskt nog satte sig på detta himmelska humör med sina räkningar så överdriver jag inte när jag faktiskt hukade mig bakom datorskärmen och väntade på att det skulle flyga nagellack & kaffekoppar.
Hon var verkligen helt..... vansinnig.

helgens fråga är, skola eller icket skola?
Innan jag avslutar detta rätt meningslösa inlägg så måste jag tillägga två saker, det första är att jag inte alls är dyslektiker, jag är bara fruktansvärt slö och totalt ointresserad av att lägga till borttappade bokstäver. Jag förutsätter att mina läsare har lite fantasti och om inte, får man ta det som en hjärngympa eller varför inte ett familjespel "Vad menar hon nu?" kan det heta.
Andra saken, sist men absolut inte minst, är att jag faktiskt är sjukt nöjd med det allra mesta. Jag är kär på ett sätt som är jävligt soft, han är en vitamininjektion för själen & balsam för hjärtat.
Jag har återfått kontakten med mina gamla vänner, min familj & mina syskon. sakta men säkert så tar jag tillbaka mitt liv, och som med allt jag gör, så är det med en sådan självklarhet att Darkwing Duck är glad att han uppfostrade mig

Lite bilder från en kväll för några dagar sedan...

me Julies bordskick är fantastiskt

en suddig men klad Don West

En glad gummiboll på sniskan

På vägen hem till mig från Julie ringde vi polisen gällande några frysta hundar i en bil,
Efter det utbrottet på idiotiska vidriga hundägare plus ,mina mördartrappor var vi inte lika glamorösa, men i alla fall glada =)

Vi firade hundarnas frihet med ostbollar!

Jag hade ett sexigt anfall av munherpes, som nu är borta


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0