I brist på.

Det är inte tankarna, formuleringarna, händelserna och rörelserna som det är fel på
det är inte (framförallt som tidigare nämnt) formuleringarna, minst av allt så är et dem det är brist på.

Bristen ligger snarare i tiden, varför jag nu sitter med värkande rygg klockan 04.28 och gungar min dotters stol på golvet med en redan frusen fot. Varför inte sockar? tar jag sockar har jag gett upp. Detta skulle innebära kapitulering, det blir ingen sömn. Är du vaken har du sockar, jag vill inte vara vaken så jag lämnar mina sockar.

Och givetvis, när tiden finns och tankarna flyktigt funnits färdigt formulerade och fina
så försvinner de lika fort

Kanske är det - censuren -
Men den censur som Freud talar om skulle vara för stark, inget såpass allvarligt har mitt psyke att hantera så censur av den art skulle behövas. nej, det är nog helt enkelt bara inte meningen att en människa ska sitta och blogga den här tiden på dygnet. Jag är så trött, jag önskar min dotter vore lika trött.

Vi tände ljus idag, hittade rätta gatan men inte rätta platsen. Det slutade med att ljusen tändes vid återvinningen. det är väl tanken som räknas? Jag tror han hade funnit det humoristiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0