min dotter segrar

Mirja har nu hunnit bli en månad gammal, inte alltför mäktigt i ålder kanske.. Hon är världens snällaste lilla tjej som bara skriker om hon absolut behöver, sover om nätterna, äter bra. en dröm till bebis alltså, men ibland blir det positiva sakerna svårhanterliga. damen i fråga är mycket, mycket social och vill bara hänga på sin mamma hela dagarna (speciellt nu då hon lärt sig lyfta huvudet och inser att världen är ÄNNU mer spännande då) vilket resulterar i att hon nu ligger i mitt knä, trött men för nöjd med att ligga på mamma att spjälsängen inte duger, vidare resulterar det i att jag verkligen inte kan göra något alls här hemma, disken behöver kärlek - bordet plockas - golvet sopas och jag själv kanske ta på mig mer anständiga kläder än nattkläderna. Det tycker inte Mirja, som ligger i mitt knä i en slö segerpose och njuter av livet och att få vara nära mamma istället för den tråkiga sängen.

Prins River är och åker skidor med farmor, jag hade själv verkligen velat gå ut idag men det är bara att inse att det är kört. Så är det, bara att hänga med i lilla dotterns svängar .. alltså ta det väldigt lugnt idag




Tillägg till senaste blogginlägget: Jag svarade givetvis inte tanten så, det var ett exempel på hur illa jag kan ta vid mig och det faktum att man inte komenterar andra okända kvinnors bröst och deras funktioner. Det är en sak om min mamma, svärmor, väninnor etc diskuterar ammning och myser över det. Men en äldre dam på ett cafe i ett fullsmockat bord av okända människor som riktar sitt intresse till mina bröst... Det är inte helt okej
Jag vill dock belysa hur vanligt det är, det är inget som någon gör av elakhet. På samma sätt som folk gärna klappar en främmande bebismage, när det gäller barn så kan vi (framförallt kvinnor) lätt glömma att det finns ett tillbehör på barnet också, nämligen mamman. Som förutom att vara mage eller i det här fallet då bröst är just en människa som kan ta väldigt illa vid sig då man går från att vara kvinna till en allmän egendom att röra och diskutera.



Undrets tid är inte förbi, Mirja sover och jag ska göra ett försök att lägga ned henne. Peace folks!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0