Och ridån går upp
I sedvanlig odning sitter jag med min bloggpartner in Crime - Mirja
Hon gör märkliga ljud och viftar lätt irriterat med sin knubbiga hand i det mycket tuffa beslutet - sova eller gnälla för sakens skull (bara för att man är en bebis och kan)
Jag försöker sammanfatta veckan som gått och kan bara konstatera att den har varit en välbehövd mardröm. ett litet wake up call, ett litet - tro inte att bara för att livet är kul så får du slappna av. Vissa människor är födda olycksfåglar, men trots lite sargade vingar så flyger jag bra. idag har jag landat på en gren och pickar lite i de ruggade fjädrarna. Allt som kan hända ungefär har hänt just den här veckan, självklart har min kära sjuring lämpligt nog varit sjuk i den flashiga Nya influensan. Så nu vet vi hur den fungerar, nå.. jag står fortfarande på benen men kan konstatera att min redan inte alltför tunga vikt har raserats ytterligare. Vilket stör mig då jag hade tänkt hålla en värdig vikt som en trebarnsmamma sig bör (och ni vet ju att i dagens samälle får det inte vara jobbigt att vara smal - då är man dålig, för det är så hemskt för alla överviktiga och tacksamhet är vad man ska känna om man är för smal, eh?)
Självklart har detta även medfört att mitt dygn helt vänts åt fel håll. natt & dag är lite samma sak, så jag gör nu ett tappert försök att återfå balansen innan nästa vecka som kommer vara vanlig vecka med skola, dagis och fan&hans moster. Plus att jag börjar min psykologikurs så det är bara att hålla sig stark och trotsa dygnes makt.
äh, det hjälper inte att gnälla.. bara ta sig i kragen och fortsätta vidare.
Hon gör märkliga ljud och viftar lätt irriterat med sin knubbiga hand i det mycket tuffa beslutet - sova eller gnälla för sakens skull (bara för att man är en bebis och kan)
Jag försöker sammanfatta veckan som gått och kan bara konstatera att den har varit en välbehövd mardröm. ett litet wake up call, ett litet - tro inte att bara för att livet är kul så får du slappna av. Vissa människor är födda olycksfåglar, men trots lite sargade vingar så flyger jag bra. idag har jag landat på en gren och pickar lite i de ruggade fjädrarna. Allt som kan hända ungefär har hänt just den här veckan, självklart har min kära sjuring lämpligt nog varit sjuk i den flashiga Nya influensan. Så nu vet vi hur den fungerar, nå.. jag står fortfarande på benen men kan konstatera att min redan inte alltför tunga vikt har raserats ytterligare. Vilket stör mig då jag hade tänkt hålla en värdig vikt som en trebarnsmamma sig bör (och ni vet ju att i dagens samälle får det inte vara jobbigt att vara smal - då är man dålig, för det är så hemskt för alla överviktiga och tacksamhet är vad man ska känna om man är för smal, eh?)
Självklart har detta även medfört att mitt dygn helt vänts åt fel håll. natt & dag är lite samma sak, så jag gör nu ett tappert försök att återfå balansen innan nästa vecka som kommer vara vanlig vecka med skola, dagis och fan&hans moster. Plus att jag börjar min psykologikurs så det är bara att hålla sig stark och trotsa dygnes makt.
äh, det hjälper inte att gnälla.. bara ta sig i kragen och fortsätta vidare.
Kommentarer
Trackback
