mylf

Jag kan inte skriva. Jag är för besviken.






Jävla tramsande, Hatar passivt agressivt telefonbeteende. Utvecklingen av den moderna världen & kvinnans känsloliv går fan inte hand i hand. Jag är övergiven, bitter och utan pengar med ett sug efter godis utan dess like, och värst av allt så kommer jag med största sannolikhet inte ens få sex.

Fantastiskt.

Behöver jag nämna att jag reagerade på korv igår? Min tunga svällde och hade stickningar.

________________________________________________________________________________

Men Linn kommer om några timmar, tacka gud för det.

Endast en kvinna kan hantera en kvinna. Eller så är jag helt enkelt för mycket kvinna, som någon sa i ett djupt tillfälle
vid ett tidigare gräl med en närstående.
______________________________________________

Jag hatar min telefon
Ska stänga av skiten så man slipper se att den inte ringer.
Eller skriva en handbok till män
Din telefon och din kvinna - Hur gör man?

Jag hatar att skriva förnedrande jobbansökningar.
Slicka röv för att steka hamburgare är jävligt ocoolt, men mer ocoolt är det att behöva planera sjukdomar för att ha råd med läkarkostnader. Älskar det nya sverige, som om det inte var nog jävligt innan borgarna tog över.

Det finns dessutom en kallad "Röd" Nu också, han tillkom senare under gårdagen, Kenta är mycket lycklig trots den mindre dispyten med lagens arm bakom SEB vid lunchtid.

Saxat från www.spjuvern.tk

Gårdagens konfrontation med MYLF

Allt började i att spjuvern kastade iväg ett meddelande på msn till mig: martina har inga cigg.
Berusad och avtänd så kastar jag på mig ett par oknutna skejtardojor två storlekar för stora och snubblar fram till typ kupan. Där uppenbarar MYLFEN sig i något slags militärmundering och palestinasjal. Trots att hon ser krigsför ut i outfitten möts jag av ett leende och vi snurrar på om bloggar och livet i allmänhet.
Det känns som att man delar livsöde när man är utan tobak.
Två människor på väg åt olika håll med olika livsöden strålar samman för att tända en rysk L&M från alwarka. Det är fint tycker jag.

 

 

 

Ovan skrivet av Sebbe, jag som ändå lyckats någorlunda bra med min sluta-röka grej fick ett stressutbrott utan dess like igår, jag kände ändå att allt var väldigt lugnt, jag och äldsta sonen tvättade, diskade och när han bäddades ned för natten så skulle jag hitta en flaska av något slag för chokladen till dagens utflykt med skolan, När jag inte hittade någon fick jag konstig andning och fläckar i ansiktet, halsen och bröstkorgen. Fick tag i Linn som ridderligt fick tag i spjuvern som lite mer ridderligt från Luleå styrde upp situationen och fick tag i Sebbe som i sin tur mycket heroiskt tog sig ut för att möta upp mig med cigg och en mycket givande pratstund. Det är första gången som jag pratat med honom, första gången jag såg honom var ju inte det bästa sättet att knyta kontakt, Men med tanke på hur trevlig han egentligen var kanske man borde skicka insatstyrkan på fler personer för att vidga sin vänskapskrets. Grabben har ju ändå pondus, jag tror bestämt att jag måste klämma honom på pulsen lite hårdare nästa gång. Nåväl, Jag förklarade fenomenet Gangster&gatu poäng, något som det bloggats om en del på duvetinkentink.blogg.se redan, men som ändå är värt att ta upp.

 

I Boden ser det ut såhär, den yngre generationens brudar ser ut att vara stöpta ur samma form, kläderna inköpta på SeeMee, Smyckena från SNÖ of Sweden kollektionen och frisyerena lätt 80-tals inspirerade, medan hos killarna går det två trender, den ena är Ganstergrejen. Man ska ha en liten fickkniv och störst byxor, rätt bandana och rätt utstrålning och framförallt ha lättast att hålla blåsan då polisen kommer och frågar om man har något olämpligt på sig eller i blodet.

Oftast kommer dessa gangsters från medelklass/villa familjer i området S&N svartbyn, Erikslund & Fagernäs. men huvudsaken är att man pratar om "gatupoäng" och gärna jämför sig med Tupac, Dr.Dre & Eminem (Förlåt kekke, det var bara så passande. Du vet att jag på något sätt tycker om dig trots allt, Kan vara för skjortan ;-) Rent spontant sådär känner jag väl att Bodengangsters borde lämna Truckerkepsen hemma i allafall.

Lättaste sättet att nå en Bodensiskt gatupoäng och få nya gangstervänner är genom att röka Spice. Och när det gäller Spice måste jag göra ett lätt sidospår, denna drog är laglig, det har skrivits en del om den i tidningarna den senaste tiden, den syns inte på pissprov och är således mycket eftertraktad bland ungdomarna. Det ironiska är att det inte är före nu det tas upp i Media, och det framstår som att det skulle vara någon form av nytt problem, när skiten sålts länge på internet. Nu helt plötsligt, när den första Spicegenerationen förmodligen redan gått vidare mot THC så ska det plötsligt ordnas informationsträffar för föräldrar etc. Jättebra, absolut. Men kanske borde ha tänkt på det lite tidigare? Ytterligare en hysshyss grej, Vi pratar inte om nya & populära droger före det blivit ett problem så stort att det inte går att hantera. Sjukt irriterande,.

 

Därefter så har vi den andra trenden bland unga killar, det är någon form av blandning mellan alternativ Indie/ RastaFarai, Ett praktexempel gick att studera på Hanssons idag, sunkiga byxor, glassiga solglasögon, en tajt nyköpt tröja i rätt färger och en stor toppeluva där det stod Diva.

Det var visserligen ganska gulligt och visst är det effektfullt, man tittar ju. Och jag tycker det är viktigt att uttrycka sig på något sätt, kan man göra det via kläder så är det ju självklart helt okej. Men jag tycker att det skulle vara mycket roligare om man kom med något nytt till Boden, det känns som att det vi ser nu är stureplan 2007, och det är ju lite tråkigt. Påminner om en scen från Fucking Åmål (åh, den minns ni väl? Alla tjejer var bisexuella efteråt. Inte ens en vecka tog det så gick alla brudar och höll hand och pussades i korridorer. Också en sk. Bodenfluga) 

Nåväl, Systrararna Jessica och Elin kollar i alla fall igenom någon skvallertidning och Jessica förklarar för Elin att det är ute med Rave, att det var "Last season" och om jag inte missminner mig är det där som "Varför måste vi bo i fucking jävla kuk Åmål" repliken kommer.

 

Föressten har bebisen kommit, en Liten pojke vid namn Adrian! Grattis pusssnuttisarna

I väntan på min mamma som jag aldrig återfann på stan gjorde jag min morbror, Juhlin & snyggjävla Anna sällskap på Hanssons, när jag satte mig med ryggen mot torget utbrister min morbror "Har du hälsat på blå?"
Jag var tvungen att tänka snabbt, när det gällar honom så kan vilket svar som helst vara ödesdigert och du är evigt dömd till ett liv i vetskapen att släktens snabbtänkthet uppenbarligen aldrig nådde fram till mig.

"Bl..å?"

Alla flinade glatt, pekade, jag vände mig om och där satt en ledsen A-lagare med hela ansiktet & händerna sprayat i en blå, inte alltför smickrande nyans, medan Kenta pekade och körde sit välkända skratt. Jag bröt ihop och fullkomligt dog av lycka, jag älskar Boden när sommaren börjar smyga sig på. Allt kommer fram i ett mycket starkare sken.
Alla de andra av hans vänner skrattade med och sa "Blå... öh... blåå"

När Kenta sedan cyklade förbi så pekade han på morbror och sa "Du vet hur galen jag är, höhöhö"
Olle "Ja, vi pratade just om det"
Kenta "aaahm, vi är släkt, vi känner varandra"
Olle "Det är sådant man inte pratar om" Varpå deras blickar möttes i en road kraftmätning.


Jag kan ändå inte låta bli att tycka lite synd om Blå, förmodligen hade han ahft sig en riktig god sömn, tills han vaknade och undrade vad som skett med hans händer, jag vet inte om han egentligen var medveten om färgen i ansiktet.
Btw var Gunnarsson med på fikandet, jag kände efter om det var häftigt att sitta och dricka kaffe med en kändis. Det var det inte. Jag blev faktiskt rätt besviken...

I vårt frispråkiga sverige är allt lika mycket lögn som vanligt, Det är heelt okej att prata om vad som helst, bara man inte gör det bland folk. Incidenten jag nu ska berätta om skedde för ungefär två månader sedan, Tre gringos på Frasses hamburgerbar, jag hade fastnat i ett sexuellt bekymmer och ville gärna yttra detta med mina vänner, få råd & stöd. vänner emellan. Kvinnan hanterade det med självklart lugn, medan mannen i sällskapet nervöst kastade blickar omkring sig och hyssjade mig som jag vore ett barn

"man kan inte prata sådär, fan folk äter ju!"

"jaha, är jag äcklig nu eller?"

"Nej men vadfan, man kan bara inte säga sådär... bland folk... dom tittar ju"

"dom tittar för att du beter dig som en neurotisk kärring"

med de orden slängde jag lackväskan över ryggen och stegade ut i kylan, förbannad och kränkt vandrade jag hemåt och alla mina hatiska tankar cirkulerade runt min vän som jag i det ögonblicket gjorde slut med. Vi har inte pratat med varandra efter det sedan i måndags. Då gjorde vi ytterligare en svensson och bara var glada att se varandra, som om inget hänt...
Vad som fortfarande gör mig arg är att den här mannen är en av de få personer som kan få mig att rodna när man faktiskt pratar sex, och är minst lika ivrig i diskutionerna som jag själv.
jag är en (ve och fasa) sån kvinna som verkligen älskar sex, alltid har älskat sex & tycker att samtala om sex är otroligt intressant, för allas erfarenheter och åsikter är oftast otroligt olika, inget samlag i världen kan vara det andra likt. Alla är helt enkelt unika, för alla upplever det på olika sätt, även om man använder identiska ställningar som sin kamrat.

Nåväl, jag tycker att hysshyss är jobbigt, vill man prata om något ska man vara i sin rätt att göra det. Spjuvern & sebbe, bloggvärldens okrönte konungar har blivit otroligt kritiserade för att de har en öppen kanal till sitt känsloliv och frispråkigt talar om olika substanser. Är det rätt eller fel? Kanske inget man sätter sin mormor framför att läsa men alla läser väl med egen vilja? hatar man så mycket, så varför läser man? av samma anledning som man ser en skräckfilm fast man mår illa och drömmer oroligt en vecka efteråt?

Människan är ett märkligt djur, med märkliga vanor och med ännu underligare tankebanor.
Ofta måste vi många söka fel och brister hos andra för att känna oss lite bättre själv, många tycks leva i känslan att hat får den egna individen att växa som människa.

Nu ska jag dricka kaffe och titta på min kvinna som hopkrupen likt en kråka målar små tecken på ett papper, Lilla sonen river ned hela hennes kylskåp och placerar det omsorgsfullt i vagnen på trehjulingen.

Äldsta sonen blev under gårdagen klubbmästare i brottning för sin viktklass. Mitt mammahjärta har svämma

Jag vet inte om jag ska hylla, eller ta anstöt av min kristna uppfostran och det faktum att jag faktiskt kan känna medlidande med en människa som orsakat mig så jävla mycket skit. jag & Linn hade ett långt samtal om det under gårkvällen, jag vet inte hurvida vi kom fram till något riktigt användbart annat än att allt har ju en grund, och att det kanske visst ändå är okej att sörja en människas nedgång, oavsett vad människan utsatt en själv & de sina för.

Nåväl, samtalet med Linn ledde vidare i ett gruppsamtal med henne, mig & den höggravida sköna. Vi fick veta att Sverige vann hockeyn med 3-1, Jag blev uppeldad av en ny tanke på karriär som jag givetvis tog upp med Linn
"Om det skiter sig med jobb i sommar.. kan vi inte bli huliganer då?"

Linn "Ja, eller så anser ju jag att vi kör hårt som fan med bolaget istället.."

"Men... Huliganer vid sidan om då? alltså, man kan ju inte jobba hela tiden.. och det hade varit så ballt, DU GAAAMLA DU FRIIIA DU FJÄÄÄLLHÖÖÖGA NOOORD, WOOHOO SVERIGE FOSTERLAND!!!!!!!!11"

Där någonstans kom min man in genom dörren, han gick in i köket, tittade skeptiskt på mig och undrade om jag börjat om med droger, samtliga tre bröt ihop i gruppsamtalet och mannen la sig i sängen och såg självmordsbenägen ut när jag till slut tog mig dit jag också.  med manlig auktoritet och kärlek fick han mitt hysteriska tillstånd till att inom mycket kort bli sovande.

och så idag, efter att jag lämnat barnen återvända jag till sängen, vi sov som grisar i flertalet timmar, sedan ytterligare några timmar i vaket tillstånd med snuskiga bekännelser, brottning och sex. Den mannen alltså, fler kvinnor borde ha en sådan som han i sitt liv. jag tror att man hade varit mindre självupptagna och självkritiska då, eller öht skulle nog alla må bra av att ha en sådan människa i sitt liv. han kan driva mig till vansinne,  han kan göra mig så obeskrivligt förbannad men så finns det också ingen som jag kan ha lika givande samtal med och finna någon form av själslig förståelse för. Nu ska jag sluta skriva lulllull om honom, han blir så jävla uppblåst och högfärdig då.


Och alltså
Jag vill ha godis, godis godis! besatt av tanken på hemmakväll med barnen & massa massa karra!

update: Jaa! jag ska få godis, godis, gooodis!!!
Mormor är bäst i världen. ååh jag är så oförskämt nöjd med mitt liv idag.

hemma hos Julie, hon med en hammare i handen och jag med tortillachips i min, inte många ord yttras, koncentrationen är enorm. Julie är min egna handywoman, jag kan tänka mig att flertalet män skulle finna detta oerhört sexigt och tilldragande, jag själv gillar kombinationen av extrem kvinnlig värdighet utåt, och den manliga själen hon bär. kvinnan, min sköna. Är förmodligen alla flators våta dröm.

Det finns mycket gott i världen, på något sätt är det som att all skit lyckas vägas upp iom detta, För mig ligger bland topp 5 mina kvinnor. Systerskap och kärlek, östrogenet som binder oss samman i en fantastisk blandning av hormonella utbrott och alltför djupa tankar kring livet och främst, våra partners. Jag börjar mer och mer tro att vi gör våra respektive till lite mer avancerade än vad de egentligen är. Kanske är män så maskindrivna som de gärna vill framställa sig? (Förutom då de inte fått ligga på ett tag, då är dom "känsliga killar" som gillar att prata om saker och gå på månskenspromenader) Fast jag vet inte, att jämföra män med maskiner får tankarna att gå mot terminator. Och även om min karls manlighet iblnd är lite väl mycket testostoron så känner jag att det ändå är en fin gräns mellan honom och Arnold. Nåväl, igår var en mardrömslik dag, smärtan jag bloggade om på morgonen eskalerade och slutade med att jag spenderade större delen av dagen tjutandes, mina kvinnor tröstade mig i samlad trupp, mest via telefon då den ena befinner sig på fel sida av landet och den andre hade en ungefär lika bra dag, så det slutade med att den tredje (som gått 15dagar över tiden, mycket värt att notera) promenerade hem till mig, stånkade sig uppför trapporna och spenderade drygt tre timmar med bara prat om sex i olika former, förlossningar, män & kvinnlig vänskap.

Det var nog ett skönt avbrott för oss både, kidsen sov och hon hade lyckats ta sig utanför lägenheten. Det var alltför länge sedan vi hade sammansvärjning över kaffekoppar & revolutionerande tankar kring sex.

(fan, såg just klockan.. två timmar till hämtning & Sofia har inte kommit med min hunka ännu)

När hon och min somaliske vän lämnade lägenheten somnade jag mycket fort, jag fick ett traumatiskt uppvaknande, lika mycket östrogen som vi vräkt ut oss, med lika mycket testostoron dök John & love upp efter en blöt fotbollskväll på Diners, jag har inte riktigt helt blivit sams med tanken ännu så jag lämnar det utan vidare detaljer.

"Schysst att bli bjuden på kaffe va, jag hade inte bangat.. vet bara inte var han bor ju"

Ray "Hur kan du ha missat det? Det stod ju i tidningen"

Klockan är inte ens 09 ännu, och när den är 09-05 så kommer jag gråta igen. Min smärta är enorm och jag mår verkligen skit idag, min kropp håller på att gå skilda vägar från min ande. det gör mig enormt ledsen, jag höll tillbaka tårar av pure pain på vägen mot dagis & skola m kidsen. Anyway, jag är rädd att det har snurrat runt lite väl mycket för mina kära bloggkollegor (Kan väl inte kalla dem annat än kollegor vid det här laget? Nu i lågkonjuktur får man dessutom inte vara så jävla petig) Nå, en önskan har lagts ut att jag ska blogga om Kenta, mannen - myten - legenden.

Då: Kenta har alltid varit söt och rar mot mig, när jag var mindre nöp han mig i kinderna och sa "Det blir något rejält av det här ska du se"  Några år senare, när jag fick min första son tog jag vagnen och promenerade ned vid ån där han hade sitt tält, under tiden gossen sov i vagnen hade jag djupa samtal med mannen/myten om allt från släkten till livet till missbruk, samt skrålade 60-80tals sånger.

Nu: Kenta kramas alltid och pussar mig på kinden, påpekar att den man som får vara med mig är en lyckligt lottadjävel. För det är bara i vår släkt man kan vara så oförskämt snygg oavsett vad man än gått igenom. Lätt skamsen är han också eftersom han är skyldig mig en hundring sedan två-tre månader tillbaka. Men det är rätt skönt, han frågar mer och mer sällan efter småpengar nu då han redan är i skuld till mig.

Det finns få människor som gör ordentligt intryck på mig som människa, men han tillhör den elit som kommer krossa mitt hjärta något oerhört den dag då han faktiskt går bort. Jag älskar honom.


08.51
helvete helvete helvete
varför ringer dom inte? VARFÖR? åh guud, jag vill verkligen hämta mer kaffe men risken att jag går av på vägen är rätt stor.

Pissväder dessutom idag, och jag måste till stan. med all jävla smärta.

08.53

DET FINNS EN VARG I BODEN, DET FINNS EN VARG I BODEN!
samerna är oroliga och Rayray är en lycklig man i vargskjutar tankar.
Jag älskar Bodens drama
 
08.58
Det är fan inte sant, åh jag blir så arg, så arg & frustrerad. Måndag klockan 10 fick jag tid hos läkaren, detta pga Vårdcentralen vill att man enbart går till ordinarie läkare. Fint, kan jag väl förstå. Man jag undrar hur fan jag ska kunna vara med båda ungarna & den här fantastiska smärtan i ytterligare 6dagar utan någon form av råd? Jävla idioter.
Alla mörka tankar, allt hat, Allt det jävliga som du bloggläsare tänker idag: Rikta detta mot Björknäs Vårdcentral. Fyfan vad jag är less.

Efter att ha lämnat barnen på dagis och skola lade jag mig tacksamt ned i sängen för att sova ytterligare några timmar, väcktes av ett samtal med kossan Linn, som även hon låg i sängen

"Jag måste upp!"

"Jag med"

L: "Eeeett"

jag: "Tvåååå"

L&M "Treee"

Under långa plågotjut för att övertyga varandra om vem som var mest lidande under uppstigandet, masade jag mig vimmelkantig mot köket, gjorde fantastiskt mogonkaffe som jag bryggde i min fantastiska kaffebryggare som jag fått av den fantastiska Julie, med koppen värmandes min handflata, och kossan råmandes i andra sidan luren såg jag ut på det lika fantastiska vädret och människorna som spatserade förbi på gatan.

Det var då det hände. 
En av bodens mer kända pundare kom förbi, Joggandes, I Joggingdress och vattenflaska!!!
"Åååh guuud, ååh guuud Liiinn! Nu är det något jävligt, jääävligt fel"
Jag hörde själv hur hysterisk jag lät, men det var så otroligt skevt verkligen. Hon förstod mig som född bodenbo och led med mig i någa minuter innan vi avslutade samtalet.

Mamma bjöd mig på dagens andra kaffekopp @Hanssons, hon var upptagen jobbkvinna medan jag studerade bränderna i kuriren.
Därefter ett utbrott utan dess like på min man, som jag rätt fort ångrade. Insåg att han inte var tankeläsare och lyckades få så dåligt samvete för mina elakheter att jag nästan tänkte gråta, Det gjorde jag inte. Pappa ska bjuda mig & kidsen på pizza, mannen förlät mig och allt är således frid & fröjd.


Blogkonferens till veckan, känns mycket givande.

Kossan bröt ihop fullständigt igår, hennes hjärta var och är rätt så krossat och med henne hulkandes i telefonen till sent på natten ansträngde jag mig för att sköta hela "hur man sköter dumpad kompis" på ett snyggt och värdigt sätt.
Rätt sent kom jag i säng, efter en tillfällig släng av treminuters magsjuka försökte jag somna om. Klockan smög mot två, då vaknade första sonen. Hämtade den lilla parveln och noterade ilsket hur ljust det redan började bli utanför fönstret, efter några om & men somnade han & jag föll i halvslummer. Då hörs nästa ynkliga tjut från barnens rum. Äldsta pojken hade drömt mardröm och var mer än lovligt förbannad.  som en god mor plockade jag över även honom till min säng därefter började en ungfär halvtimma lång kamp om de två täcken jag hade i min säng, Lillebror har lärt sig allt av sin storebror, och trots sina fyra yngre år så gjorde han finfina ninjasparkar i broderns rygg, allt medan jag fösökte finna någon form av ro och somna, Klockan 05.20 bestämde yngsta sonen att det var morgon.

Nu är storebror på skola & vi sniker frulle hos Rayray. Idag är det kaffe intravenöst som gäller, och så fort min man är dum nog att komma tillbaka från sitt fiskande kommer jag med varm hand lämna över barn & marsvin på honom för att sova själv.

Fö. är det min födelsedag idag, hipphipphurra!

Ett märkligt lugn, en vetskap om att människan den allvetande inte har någon aning. Det finns sådant vi inte kan förstå, och sådant vi inte kan röra vid. Två av dessa storslagna ting är de vi gett namnet kärleken, och sorgen. Det sägs att kärleken är den starkaste kraften, men när sorgen smyger sig på, utan någon förvarning. Då undrar jag inte om de ändå trots allt ligger ganska lika?

Men de stunder när kärleken & sorgen möts, och man väljer att lägga känslorna på varsin sida av vågskålen och finner en balans. Där finns någon bisarr form av skönhet, en känsla av att allt är okej. Att allt går vidare.

Men då när jag ser en son knäböja vid sin faders grav, där brister något inom mig. Och de tårar som man då inte kan låta bli att fälla, känns som ett dåligt yttre bevis på vad man verkligen känner. Tårar kan säga mycket, men ibland inte ett jävla skit.
Känslan av sorg blev ett inferno, och det kändes bara fel & orättvist.
Inte många ord yttrades, Inga ord behövdes då. Men jag insåg bara några minuter senare när jag låg på gräset & vilandes mot hans bröst. Att jag är så otroligt lyckligt lottad, och att människan borde vara mer tacksam. Det är så mycket vi inte kan kontrollera, trots våra patetiska försök. Bygg maskiner och studera smink på djur,  utveckling & forskning. Men det som jag upplevt det gågna dygnet, det kan ingen vetenskapsman förstå, Inget någon kan förklara.

Men jag är glad över att få dela det som är, det som varit, och det som kommer att ske.
"Det är en sjuk känsla av att stå mellan där livet börjar, och där livet tar slut"
Jag kastade en snabb blik på hans profil, som på något sätt var än mer auktoriserad då än vad den någonsin varit,
Han nickade kort och svarade lugnt "Ja, Absolut"

Världens skönaste dag i temperatur hittils började med att Rayray väckte mig, inte helt nöjd fräste jag att jag inte hade några planer på att stiga upp ur sängen, det sket sig rät fort. Jag kände att jag ändå hade någon form av plikt att g upp och ut på stan första maj. Tåget var, självklart stort. (Det krävs faktiskt en katastrof för sverige innan folk orkar börja bry sig om första maj) Tragiskt nog hade vänstern valt att gå med socialdemokraterna. Vilket i sig säger en hel del, Andreas och Rayray gjorde ett eget tåg, en bit bakom det vanliga tåget. En tragisk samling MUFare gick en bit mellan oss och polisen och skrek som en plågad kyckling "LEVE KAPITALISMEN" och... när orden & fantasin tog slut "HEJA MUF" Hormonell och utan frukost i magen fick jag ett fantastiskt  utbrott där jag bland annat tyckte jag skulle vända mig om och köra ned megafonen i halsen på den stackars lilla bruden. Det fick jag inte, men jag hann se hur polisen gjorde tummen upp till de gapande små, vilket han menade med att det var för att de till slut valde att gå en annan väg. Hurvida detta är sant eller inte kommer vi aldrig få veta, men spekulationerna haglar.

Därefter gled jag vidare med Julie & den söta bakelsen till en bakgård där diverse barn släpptes i sandlådan medans kvinnorna njöt av sol, isglass, kaffe & bulla. Efter en stund avlägsnade jag mig tillbaka till sveafältet och nu väntas det inom mycket kort lammstek. Sen har jag tvättid till klockan 23 ikväll och med tanke på dagen så klagar jag verkligen inte, jag är så jävla nöjd idag att det nästan är pinsamt. Sommaren gör sig så jävla påmind och jag lever på all energi och glädje jag har omkring mig.

Jag är glad & kär & kort sagt... jävligt nöjd.
Peace

Pinsamt nog inser jag att jag inte har en jävla aning om varför man kallar det valborg, eller varför det firas. Var det då man brände häxorna månne? hette den mest framstående häxan valborg? Det är verkligen fantastiskt pinsamt, och jag har en ännu jävligare känsla av att jag varit oerhört säker på varför man firar valborg en gång i tiden. Å andra sidan är mitt minne väldigt sporadiskt och har en allmänt rätt dålig attityd gentemot storhjärnan då de rätta tillfällena för att gå i bruk så att säga, väl kommer. Oh well, Valborg alltså och Boden likt resten av sverige jublar, Äntligen en dag då alla superför att alla super! Högtidssupandet är ju verkligen det bästa som finns!!

Ironiskt nog är det på sveafältet som lugnet ligger, Gravida kvinnor, barn i åldrarna 2-7 år samt ett stycke starka män börjas redan nu gadda ihop sig som flugor kring den berömda för att fira valborg i nykterhetens tecken. Vi äldre resonerar att kidsen faktiskt förtjänar en nykter valborg, och vårt samvete skulle  inte kunna tillåta oss anyway.
Mina egna prinsar kutar runt på gården och sparkar boll, Lillen försöker åka på pappas skateboard och storkillen är precis som en sexåring ska. Dvs överallt & ingenstans men framförallt inte där han förväntas vara.
Han har nyss återkommit från Loves stuga där han varit och byggt med bröderna grus. Testostorennivån börjar bli så hög vid det här laget att det inom mycket kort kommer utveckla sig en penis på mig själv om inte detta åtgärdas mycket fort.

Därför var det med stor glädje som jag delade en kopp kaffe & enbart östrogenämnen med Julie idag på Hanssons, solen & cigarettröken fick mig dock fort att må riktigt, riktigt kasst. Så på vägen hem hoppades jag att de hurtiga aspiranterna skulle notera min vingliga stil, stanna mig och jag skulle erbjudas skjuts hem i alla fall.

Så blev det inte, men efter en pizza och en colaburk så är jag vid liv igen.

Glad valborg va!

14.20

Det tog inte många minuter så fick jag klarhet
Valborg heter Valborg för att Valborg har namnsdag.
Man brände inte häxorna  utan man skulle skrämma dom med eldarna. Jag tycker det känns lite sådär satanistvarning över det hela.

Ja, jag är en sån mamma som svär & pekar finger åt bilister som kör som idioter
Ja, jag är en sån mamma som blir förbannad när folk beter sig som skit omkring mina barn
Och ja, jag är en sån mamma och människa som ringer polisen när någon främmande yngling skjuter omkring sig med en softair gun bara två meter framför mig och min yngsta son

Således

Ja, det var jag som satte  sebbe i klister

Och Nej, det var inte planerat mellan oss för att skapa bloggrubriker.
Då kan vi lämna det. Ämnet har sedan länge tråkat ut mig.


Puss.

12.02

Julie "Ska vi gå till djurmagasinet?"

Jag "Jag har möte om en timma, vad ska du göra där?"

Julie (Lätt skamset) "Köpa en ... fisk..."

Alla som sett den orangefärgade klumpen tryckt mot glaset i några månader förstår varför denna fisksak är så hysteriskt roligt. Julie & fisken... det här kan faktiskt bli något att blogga om och följa upp noggrant

Vårens nya trend är pasteller, i vanliga fall så brukar jag inte uppskatta pastellfärger men efter en tradig, seg och mörk vinter så finner jag mig glatt studsandes runt på stan i pasteller och blingbling armband, Min man var lätt skeptisk då jag nitade honom med en stor pärla från armbandet i pannan i morse "vad fan är det här? typ någon indiangrej?"

Nåväl, morgonen var inte den bästa öht, barnen var griniga och efter att de avlöst varandra med förkylningar den här veckan så var lugnet & tystnaden så påfrestande när de var borta att jag inte kunde stanna inomhus. Jag stal mannens bankomat kort och lunchade med min afntastiska morbror och några andra gullnosar. Solen stekte redan innan klockan var 12. Därefter har jag hunnit med min älskade boll ( som fortfarande inte kläckt ... gnnnhhh jag är så sjukt nyfiken nu! ) nd till stadshuset och läst kalle anka under tiden hon varit arg & höggravid, ytterligare en latte senare sitter jag nu hemma hos henne och konstaterar att jag snart måste förflytta mig vidare mot dagis för att hämta busserussen. Jävla massa springande idag och nu börjar tröttheten hinna ikapp.

De tre männen i mitt liv, sönerna & karln har turas om med att väcka mig under natten, har det inte varit ett lätt lyriskt tillstånd över en ny låt från stora mannen, så har det varit någon av sönerna som kommit över och sparkat mig i ryggen. Rusningstrafik hela natten således, och jag med avrbuten sömn är ingen vdare start på dagen. 
Äldsta sonen for till sin papi en dag tidigare, efter ett långt utlägg om hur jag ska vakta hans älskade marsvin och en blick som sa "Jääävlar mamma om du inte fixar det här!" så for han iväg för att återkomma söndag. 
Jag hoppas på en tidig kväll ikväll & är i total avsaknad av inspiration vad jag ska göra för mat idag.

Tips: Cous-cous är fantastiskt, men inte då man har småbarn hemma. Minns det. 

Fred på jorden och mammor, håll dina tonårsdöttrar under uppsikt. Man vet aldrig då vargen kommer och i vilken skepnad. ( Ibland vet man verkligen inte om man ska skratta eller gråta ) 

"hahaaa jag har snott din plaaats" Äldsta sonen sitter triumferande med en pinne i sin hand och tittar uppstudigt mot den tatuerade mannen som morskt står med händerna i sidorna, precis som bamse innan han fångade kapten rödskäggs kanonkulor när de haglade mot "Viktoria"

diskutionen har gått över till tatueringar. Gummibollen sitter och är höggravid i soffan med ett snett lende i mungipan, fortfarande sprickfärdig. Idag är det BF och spänningen stiger för varje timma, Nu kan det ske precis vilken dag som helst, och jag själv blir pirrig i kroppen av bara tanken på att jag snart ska få snosa den efterlängtade bebisen.

Solen värmer på idag, promenaden mot sveafältet skedde utan missöden & jackor, jag är nöjd. frysen & kylskåpet är välfyllt, idag vankas det kyckling & ris badandes i currysås, Den tanken gör mig också lite pirrig.

barnen har avlöst varandra md förkylning, till min fasa känns min hals som ett öppet svidande sår.
Nu börjar sonen ifråga bli rastlös så jag ska överge datorn och lämna den i hans våld samtidigt som jag hinkar kaffe.

Valborgsgrillande btw, med kids och grejjer, vilka är sugna? Peace

Huvudvärken som uppenbart är ett tecken av för lite sömn gör att gårdagen mest är i ett blurrigt töcken
För att citera "Du måste ju vara sjuk, Man kan inte vara vaken så sent och sedan kliva upp, vara pigg och vägra somna om fast man kan dagen därpå"
"Men barnen kommer ju hem också också..." Jag blev tystad av en hård blick, en blick som sa "Nu räcker det, låt mig sova"

Men med min kvinnliga kraft så slutade det hela givetvis med morgonsex, gårdagens uppvärmda pizza och chips.
Det sistnämnda använde mannen dock som motvapen, varje gång jag skulle säga något sa han snällt "ta ett chips" och satte det i min mun. När jag & sonen sedan ringde honom i panik gällande en annan mer obehaglig sak var han inte lika gullig som han var tidigare, och jag var väl kanske inte så söt heller. Sömnbrist ger ofta ett mindre charmigt resultat bland vuxna människor.
Nåväl.

Diskutionerna gick väl ungefär såhär igår för att sammanfatta utan att dra vidare större förklaringar.
Pettert hade tre getter, en hette blå, den andre hette gul och den tredje hette Andre. Spjuvern hade en homoerotisk tanke om min man som slutade i en vild diskution på gränsen till att blod skulle spillas, homoskämt går inte hem i stugan bland dagens rappare. RayRay gled runt och spred socialistisk propaganda i smyg, Djuret fotograferade och var lätt förvirrad i sedvanlig ordning. Knivdiskutionen
"Det var den gamla obekymmrade tiden" sa Djuret
"Mja, jag vet väl inte hur obekymmrat det låter att bli jagad av en kniv i ett trapphus"
"Nej det var faktiskt väldigt bekymmersamt"

Jag & sofia såg på varandra med en blandning av fasa och förundran, Det var första gången hon fick möta detta legendariska väsen.
Väsen blev det sedan mer av sedan köket invaderades av högljudda diskutioner som aldrig tog slut gällande spöken kontra vetenskap, det hela slutade med att det kommer ske minst två seanser inom en snar framtid.
När spökdiskutionen blev för obehaglig gick jag till Petter och verktygen och diskuterade ett närsläktat ämne kallat psykoser. Det kändes på något sätt mer verkligt och mindre obehagligt.

Nu har vi just avnjutit en kickass middag by Don West, sjukt sjukt gott och snart är det dags för kaffe. barnen har fått sitt godis och sonen får oss att i plågor lyssna igenom diverse musik på Youtube som är det allra senaste i den unga generationen.

Fantastiskt söt är han i alla fall, och innan maten förklarade han sin manlighet för don west
"Jag är jättestark, jag har brottat ned John helt själv. han hade inte en chans!"

Stoltheten som riktigt lyste ur de där sjukt blå ögonen går rätt in i hjärtat. han är en sådan människa som ler med hela själen då han ler, och man kan inte annat än att bli glad av honom.

Jag satt nyss och studerade hans fötter, jag petade på my dear Julie och sa med gråten i halsen "Dom där fötterna var nyss bebisfötter"

Min kille har storlek 31-32 och fyller 7 år till sommaren.

Spjuvern & min man då i bakgrunden.

Jag ser lätt missnöjd ut, och Sofia har en blick jag inte kan klä i ord

Kalasbarnen

Spjuvern fick sin ponny

Här håller han ömt sin nyfunna vän mot kinden


"Tänk rumänskt barnheeem!!!" / Fotografen

En fantastisk blandning


Jag finner Spjuverns kommentar bäst "Det här såg ju rätt makabert ut"

Kan vara den bästa bilden. Notera allas miner och Petters koncentration


Kvällens tummen upp: Petter fixade min dörr till toaletten!! =)

Kvällens tummen ned: 800kr i böter för urinering på allmän plats. =(